Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör experten Erik Kjellström: ”Sannolikheten för ordentliga köldknäppar har minskat ordentligt”. Foto: SVT

Extremkyla fem gånger ovanligare än på 1800-talet

Uppdaterad
Publicerad

Köldknäppar som den i början av året i norra Skandinavien har blivit fem gånger så ovanliga som på 1800-talet. Det slår en internationell forskargrupp fast efter att ha specialstuderat de kalla dagarna i januari. Utan den globala uppvärmningen hade det varit fyra grader kallare.

I Vittangi sjönk temperaturen den 5 januari till minus 44, 6 grader, det kallaste på nästan 25 år. Under början av januari höll kylan Skandinavien i ett järngrepp, med trafikproblem, stängda skolor och höga elpriser som följd.

Extremkylan allt mer ovanlig

Men hur har klimatförändringarna påverkat sådana köldknäppar? Den frågan har nu forskare inom World Weather Attribution besvarat genom bedöma sannolikheten för liknande händelser utifrån klimatmodeller och väderstatistik. Resultatet visar att uppvärmningen har gjort att sannolikheten är bara en femtedel så hög, med andra ord; det är fem gånger så ovanligt med liknande perioder av extremkyla idag som det var på 1800-talet, innan klimatförändringarna.

– På en varmare planet blir köldknäppar ovanligare och mindre intensiva. Men, det är inte något att fira. Utsläpp från fossila bränslen förstärker extremväder över hela världen och gör livet farligare, dyrare och mer osäkert, säger Izidine Pinto, forskare på Nederländska meteorologiska institutet.

Kartan visar området som studerats. Foto: WWA

Arktis värms fortare

Rapporten visar också att extremkylan 1-5 januari skulle ha varit omkring fyra grader kallare om det inte vore för att människan har värmt upp planeten med sina utsläpp.

– Man ska inte se vår studie som goda nyheter. Norr om Sverige, Norge och Finland orsakar klimatförändringarna enorma förluster av is i Arktis, vilket påskyndar uppvärmningen i regionen, säger Sjoukje Philip, en annan av forskarna bakom rapporten.

Kanske ännu mer sällan

Köldknäppen i januari var inte unik. Det var bara den tolfte kallaste sedan 50-talet. Och med dagens uppvärmning kommer ändå liknande köldknäppar att inträffa vart 15:e år enligt rapporten. Men alltså betydligt mer sällan och inte heller lika kallt som förr.

Fortsätter klimatförändringarna blir det ännu mildare och mer sällan. Om uppvärmningen når 2 grader (idag 1,2) kommer köldtopparna bli ytterligare 2,5 grader varmare enligt rapporten.

Om studien

Nitton forskare från flera länder har undersökt hur sannolikheten för en köldknäpp som den 1-5 januari i Skandinavien förändrats av det varmare klimatet.

Rapporten finns här.

World Weather Attribution gör snabbgranskningar av extrema väderhändelser för att se om de beror på klimatförändringar.

Resultatet är inte peer reviewed (granskad av andra forskare) men det är däremot de metoder och klimatmodeller som används.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.