Medlarna, Opartiska ordförandena (Opo), har lagt ett första skarpt lönebud i de så viktiga industriförhandlingarna. Industriavtalet brukar bli ett lönemärke för hela arbetsmarknaden.
Avtalsförslaget på två år ger löneökningar på totalt 6,5 procent, varav 3,7 procent det första året och 2,8 procent det andra året. Dessutom höjs minimilönerna i avtalet med 1 300 kronor, något som tas från det samlade utrymmet på 6,5 procent.
Arbetsgivarsidan säger ja.
– Men det ligger på smärtgränsen för vad konkurrenskraften klarar, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf.
”En tvåårig avtalsperiod kan bara accepteras i ett avtal där löneökningarnas storlek det andra året ligger på föreslagna nivåer. Det är inte möjligt att teckna avtal som innebär att löneökningstakten det andra året är påtagligt högre”, säger Teknikföretagens förhandlingschef, Tomas Undin i en skriftlig kommentar.
Tveksam längd
Men de fem industrifacken, IF Metall, GS-facket, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer säger gemensamt nej.
– Vi har begärt 4,4 procent på ett år. Det här är på två år och 6,5 procent, det tycker vi är för dåligt, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson som också saknar en låglönesatsning.
Facken är allmänt tveksamma till ett avtal längre än ett år, i de rådande osäkra ekonomiska förhållandena.
Nytt bud kommer
”Detta bud kan vi inte acceptera och det måste till stora förändringar för att vi ska kunna teckna ett avtal. Löneökningarna måste vara väsentligt högre och avtalens lägsta löner måste höjas mer”, säger Unionens ordförande Martin Linder i ett skriftligt uttalande.
Att facken säger nej till medlarnas första bud är något som tillhör den vanliga ordningen. Nu har Opo en vecka på sig att återkomma med ett slutbud innan det gamla avtalet löper ut 31 mars, förmodligen ett från fackens perspektiv sockrat sådant.
