I Sverige ökar rovfåglar som havsörn medan fåglar i jordbrukslandskap minskar, enligt den senaste fågelinventeringen. Foto: TTVisa alla (9)
Visa alla (9)

Fågelarter som ökar och minskar i Sverige

Publicerad

Fåglar som lever i jordbruksmiljöer visar tydliga tendenser att minska i antal medan andra arter som rovfåglar ökar. Det visar den senaste svenska fågelinventeringen som görs av ornitologer varje år sedan 40 år tillbaka. Här kan du se ett urval av vilka grupper och arter som ökar och minskar i landet.

Jordbruksfåglar

Fåglar som är kopplade till jordbruksmiljöer som sånglärka, storspov och stare går det entydigt sämst för. Anledningen är förändringar inom jordbruket. På vissa håll intensifieras odling och i glesbygden blir jordbruken färre.

Sånglärkan är en av de fåglar som lever i jordbruksmiljöer och som minskar i antal, enligt fågelinventeringen. Foto: Daniel Pettersson/Wikimedia commons

Rovfåglar

Rovfåglar hör till den grupp som det går bäst för i Sverige. Från 1970-talets låga nivåer har de blivit en klar framgångshistoria. Efter kraftfulla insatser har till exempel havsörnarna återhämtat sig efter att ha varit hotade av miljögifter. I dag finns minst 800 häckande par av havsörn och omkring 700 par av kungsörn.

Ormvråken är en de rovfåglar som ökar i antal i Sverige. Foto: Malene Thyssen/Wikimedia commons

Även ormvråk, rödglada, tornfalk och brun kärrhök har haft rekordnivåer 2017. I norra delen av landet har dock stenfalk, duvhök och fjällvråk minskat i antal under de senaste 20 åren.

Änder

Kricka, bläsand, knipa, ejder, småskrake och gravand har haft en tydlig minskning de senaste 20 åren. Under samma period noteras en ökning av två arter, gräsand och snatterand. Även vigg och storskrake ökar. Ejderhonorna har minskat mer än hanarna de senaste åren. Förklaringar kan vara det ökande antalet rovdjur som havsörn, rödräv och mink, men flera studier pågår om hur ejder påverkats av andra faktorer, som till exempel övergödningen.

Ejderhonorna minskar i antal mer än hanarna. Flera studier görs om orsakerna till tillbakagången. Foto: Stuart Burns/Wikimedia commons

Skogshöns

För orre, tjäder och järpe var 2017 ett bra år, men alla tre arter har minskat de senaste tio åren. Orren har ökat i antal i norra Sverige de senaste 20 åren men minskar i söder.

Kråkfåglar

Flera av de vanligaste kråkfåglarna som skata och kråka har minskat i antal de senaste tio åren. Forskarna anser att det kan bero på jordbruksnedläggningar och avfolkning av glesbygden eftersom det är i de delarna av landet där kråkfåglarna minskat mest.

”Små stannfåglar”

Mesar, nötväckor och trädkrypare stannar i vårt land under hela året och är kopplade till skogsmiljöer. Sydliga, varma arter som nötväckan, som finns i lövskog, ökar. De nordligare arterna som hör hemma i barrskog, som lappmes, minskar. Detta kan, enligt forskarna, bero på klimatförändringar och utvecklingen inom skogsbruket.

Den brandkronade kungsfågeln är en ny art i Sverige. Foto: Ben Skála/Wikimedia commons

Kungsfågeln, som betraktats som sårbar och är rödlistad i Artdatabanken, har ökat markant de senaste tio åren. Den brandkronade kungsfågeln är en ny art i Sverige.

Trutar

Havstruten har minskat kraftigt de senaste tio åren medan västkustens silltrutar har ökat under samma period. Gråtrutarna har en oförändrad utveckling.

Hackspettar

Spillkråkorna har minskat och de större och de tretåiga hackspettarna har ökat. När det gäller de andra arterna har inga säkra förändringar skett under de senaste 20 åren.

Den tretåiga hackspetten ökar i antal i Sverige enligt den årliga fågelinventeringen. Foto: Sgbeer/Wikimedia commons

Svalor

I södra Sverige har ladusvalan ökat tydligt de senaste 20 åren men den minskar i norr. Hussvalan har fortsatt sin negativa trend och för backsvalan har minskningen avstannat i södra delen av landet.

Finkar

Alla fyra arterna – stenknäck, steglits, sydlig gråsiska och domherre -  har haft en positiv utveckling under 2000-talet. Bofinken ökar allra mest i norra Norrlands inland och ligger stabilt i söder.

Gråsiskan var den tredje vanligaste fågeln som rapporterades in från fågelbord i Sverige i januari 2018. Foto: Jyrki Salmi/Wikimedia commons

Sparvar

Det går dåligt för alla sparvar, sämst för ortolansparv och även snösparv, gulsparv, sävsparv och lappsparv.

Nya arter

Den brandkronade kungsfågeln är en ny art där flera tusen par häckar i Sverige. De senaste 20 åren har toppskarv, trädgårdsträdkrypare och svarthakad buskskvätta kommit.

Den svarthakade buskskvättan är en av de arter som invandrat till Sverige. Foto: Robert Lorch/Wikimedia commons

Utvandrade arter

Sedan 2006 har den svartbenta strandpiparen försvunnit från Sverige, enligt svensk fågeltaxering.

Fakta: fågeltaxering

Visa

Svensk Fågeltaxering övervakar förändringar i de svenska fågelbeståndens storlek. Sedan drygt 40 år räknar omkring 600 frivilliga och kunniga ornitologer antalet fåglar på flera hundra lokaler runt om i Sverige, både sommar och vinter. Då räkningarna utförs på samma sätt varje år kan jämförelser göras mellan åren om hur antalet fåglar i Sverige ökar eller minskar. 

Projektet drivs av Biologiska institutionen, Lunds universitet, som en del i Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas miljöövervakningsprogram. Projektet är svensk representant i det europeiska nätverket för fågelövervakning.

Hur går det till?

Huvuddelen av fågelräkningarna utförs av frivilliga, av vilka de flesta är medlemmar i Sveriges Ornitologiska Förening.
Sverige är indelat i rutor på 2x2 kvadratkilometer i standardrutten. Man bokar in den rutt men vill inventera. Det krävs att man känner till Sveriges fåglar väl, både till utseende och läte.
90 % av fåglarna registreras genom att de hörs sjunga eller locka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer