Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör eleverna om de ändrade skolmatsrutinerna i videon. Foto: Pontus Lundahl/TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Stora förändringar i skolmaten under coronaåret

Uppdaterad
Publicerad

Färre rätter att välja mellan, ett minskat salladsutbud och lunch som serveras tidigare eller senare än vanligt. Det är några av resultaten när SVT undersökt hur skolmaten förändrats under pandemin.

– För väldigt många barn är skolmaten den viktigaste måltiden under dagen, äter man mindre nu så är det dåligt, säger Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket.

Den sammantagna bilden när SVT frågar 22 kostansvariga i landets kommuner är att skolmaten har förändrats på flera sätt under året som gått. Många kommuner har dragit ner på antalet rätter och minskat utbudet på salladsbuffén.

”Vi gick ner från tre till två rätter per dag för att klara hanteringen av att det ena dagen kan komma 200 elever och dagen efter 300”, uppger Lina Ekeroth-Sandqvist, kostchef på utbildningsförvaltningen i Jönköping.

”Vi drog ner antalet sallader från fem till en” säger en kostchef, ”vi hade kvar salladsbuffén men med färre val av grönsaker för att det skulle bli mindre köbildning”, uppger en annan.

”Viktigaste måltiden”

Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket, ser flera varningstecken med den förändrade skolmaten under pandemin.

– Finns det färre rätter att välja på så kan det bli så att fler barn äter mindre och för många barn är skolmaten den viktigaste måltiden under dagen, säger hon.

Det kan göra att fler barn får i sig mindre mat över hela dagen och därmed får mindre energi och näring.

– Det kan leda till att man får svårare att koncentrera sig i skolan, man orkar inte lika mycket, säger Backlund.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Skolmatsexperten Ulrika Backlund om hur elever påverkas av de ändrade skolmatsrutinerna under pandemin. Foto: Åsa Wandel

Förlängda lunchtider

I flera kommuner har skolmatsalarna öppet längre för att minska trängsel. I Borås är öppettiden 10.15-13 och i Karlstad 10.30-14.

SVT har pratat med elever runt om i Sverige om hur deras skolmat ser ut nu. Klass 6B i Surte berättar att de äter i klassrummet där de får se på film, klass 5 i Hälleforsnäs har en mindre salladsbuffé nu än tidigare.

– Vi får välja exakt samma sak, det känns bra, men inte att vi äter en kvart senare för man blir väldigt hungrig, säger Ymke, skolelev i Höör.

”Förvirrande för kroppen”

Livsmedelsverkets rekommendation är att skollunchen serveras mellan 11 och 13 och att man håller sig till samma tid för eleven varje dag.

– Annars blir det svårt för barnen att känna hunger vid en och samma tidpunkt varje dag, det blir förvirrande för kroppen. Om det gör att man hellre bara tar en knäckemacka, inte äter något alls, eller att man blir vrålhungrig och inte orkar koncentrera sig på lektionen så är det absolut dåligt, säger dietisten Ulrika Backlund.

SVT Nyheter har varit i kontakt med 22 skolmatsansvariga i de största eller näst största kommunerna där SVT har lokalredaktioner för att se hur pandemin påverkat skolmaten för landets elever.

Kommunerna som medverkat är: Stockholm, Malmö, Uppsala, Linköping, Örebro, Västerås, Helsingborg, Jönköping, Borås, Umeå, Eskilstuna, Halmstad, Gävle, Sundsvall, Södertälje, Växjö, Karlstad, Luleå, Kalmar, Karlskrona, Östersund, Falun.

Frågorna som ställdes var:

  • Hur har pandemin påverkat er verksamhet? 
  • Har ert utbud av mat förändrats under pandemin? 
  • Har ni längre öppethållande i matsalen nu jämfört med före pandemin? 
  • Har ni minskat antalet elever som får äta samtidigt? 
  • Vilka har varit de största problemen? 
  • Har det sammantaget blivit högre eller lägre totalkostnader? 
  • Har du någon fråga du vill ställa till Folkhälsomyndigheten eller landets skolpolitiker?

Den samlade bilden är att det har blivit färre rätter att välja på i många kommuner, salladsbuffén har minskat och skolmatsalarna har hållit öppet under längre tid för att glesa ut så att antalet elever som befinner sig där samtidigt minskar. 

Pandemin har påverkat elevernas skolmat i hela landet, men problemen och därmed lösningarna ser olika ut på olika ställen. På vissa håll har alternativa lokaler öppnats på de större skolorna för att maten ska kunna serveras till ett färre antal elever samtidigt.  

Ett generellt problem som uppstod i våras när gymnasiet stängdes över en dag för distansundervisning var att det fanns mycket mat både lagad och inköpt. Lösningen för många kommuner blev då att använda den maten i andra delar av verksamheten som fortfarande var öppen. Skolmatspersonalen kunde också i många fall flyttas till andra skolor för att täcka personalbortfallet som uppstod där.

Någon större ekonomisk påverkan på skolmaten verkar inte pandemin ha haft. Lägre kostnader för inköp av mat i kombination med att staten betalat sjukfrånvaron för personal som varit hemma har gjort att de ökade kostnaderna för inköp av engångsmaterial och andra kostnader för pandemin har täckts upp.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Skolmat under pandemin

Mer i ämnet