Foto: ScanpixVisa alla (3)
Visa alla (3)

Rävar håller fästingarna i schack

Publicerad

Rådjur är riktiga fästingfästningar. Och ju fler rådjuren blir desto mer kryllar våra grönområden av de små blodsugarna.

Sommaren är här och med den kommer fästingar och TBE-virus. Då fästingar är parasiter lever de på att suga blod från så kallade värddjur, exempelvis smågnagare och rådjur. Ett enda rådjur kan faktiskt bära med sig så många som 2.000 fästingar.

Enligt Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala Universitet, är storleken på rådjursbeståndet och andra hjortdjur en av de viktigaste faktorerna som reglerar antalet fästingar.

För att kunna se en minskning av antalet TBE-fall i landet är det med andra ord nödvändigt att få till stånd en minskning av antalet stora däggdjur.  

-I slutet av 1980-talet ökade rådjurspopulationen explosionsartat, vilket även ledde till en ökning av fästingpopulationen. Men 2009/2010 och 2010/2011 var vintrarna kalla och snörika, vilket ledde till att rådjuren minskade i antal.

Räven bra för folkhälsan

Enligt Thomas Jaenson har man på vissa tätbefolkade platser i Stockholmsområdet även planterat in rådjur och dovhjort, vilket har lett till att antalet fästingar har ökat.

-Ur folkhälsosynvinkel borde rådjursbeståndet istället se ut som det gjorde på 1950-1960-talen, vilket skulle innebära en omfattande reducering jämför med dagens siffror. Det här är speciellt viktigt i tätbefolkade områden.

Ett problem är den utbredda jakten på räv och lodjur i landet, något som i slutändan leder till att rådsjurs- och även fästingbeståndet ökar, enligt Thomas Jaenson.

-Jägare jagar mycket räv, då de vill ha kvar skogsfågel och hare, men rävar är viktiga predatorer på smågnagare. Räven är ett nyttigt djur ur folkälsosynvinkel eftersom det håller ned antalet rådjur och smågnagare. Det är ju rådjuren som ”producerar” fästingarna och smågnagarna som smittar fästingarna med TBE-virus.

Smittad riskerar långt lidande

Förra året rapporterades det högsta antalet TBE-smittade i landet sedan mätningarna började. Under 2011 anmäldes 284 TBE-fall i Sverige, vilket är den högsta siffran som rapporterats sedan Smittskyddsinstitutet 1986 började kartlägga virusets spridning. Viruset kan leda till både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation och överförs från fästingar till människor.

Många av de som smittats riskerar att aldrig bli riktigt friska, enligt Sirkka Vene på Smittskyddsinstitutet.

-40 procent av de som har haft sjukdomen får så allvarliga följdsymptom att de aldrig kan återgå till ett normalt liv. Man kan här tala om en ”påtaglig förlust av livskvalitet.”

Det är främst äldre patienter som drabbas av de svåraste följdsymptomen, enligt Sirkka Vene.

-Man kan få problem med muskelkoordinationen, sämre koncentrationsförmåga, sämre minne och svårigheter med tal och förståelse. Patienterna kan dessutom drabbas av darrningar, huvudvärk eller hörselbortfall. Fyra procent drabbas dessutom av bestående förlamning.

Roslagen värst drabbat

För att få ett fullgott grundskydd mot TBE krävs att man tar två vaccinationssprutor med en månads mellanrum och tredje dos efter ett år. Och enligt Sirkka Vene är det extremt viktigt att man tar alla sina sprutor.

-A och O för att få ett skydd är att man fullföljer sina vaccinationer.

Riskområden vad gäller TBE i Sverige är Roslagen, Södertörn, Södermanlandskustren, de centrala och östra delarna av Mälarregionen, kring Vänern och även väster och söder om Vättern.

TBE-infekterade fästingar förekommer också på Gotska Sandön och Stora Karlsö, men TBE-smittan finns inte bara i Sverige, enligt Sirkka Vene.

-Man ska defintivit vara medveten om TBE när man turistar i Europa. Viruset finns i Baltikum, Polen, Ungern, Tjeckien, Österrike och på Åland.

I Österrike vaccineras alla barn mot TBE.

-Här har man varit pionjärer på att vaccinera, och TBE-vaccinationen ingår numera i barnvaccinationspaketet, säger Sirkka Vene.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer