Ny rapport: Vartannat barn med ensamstående utrikesfödd förälder lever i ekonomisk utsatthet

Publicerad

Färre barn är fattiga i Sverige – men klyftan mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund har blivit större. Värst är det för barn med ensamstående föräldrar.

– De här barnen riskerar att hamna i ett helt annat läge än sina kamrater, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.

Under 2019 levde 196 000 barn, eller 9,2 procent, i ekonomisk utsatthet, en minskning med 0,1 procent sedan 2016. Det visar Rädda Barnens nya barnfattigdomsrapport.

Siffrorna följer den positiva trend som synts de senaste åren, och barnfattigdomen minskar även bland barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående.

”Allvarlig klyfta”

Men fortfarande är det sju gånger vanligare med fattigdom bland barn med utländsk bakgrund (20,3 procent) än för barn med båda föräldrarna från Sverige (2,8 procent).

– Det är tydligt att barn i inrikes- och utrikesfödda familjer lever väldigt olika liv. Den klyftan är allvarlig, säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Siffran är högst bland barn med ensamstående utrikesfödda föräldrar. I den gruppen lever nästan hälften, 49,5 procent, i ekonomisk utsatthet.

-  Det betyder inte att man har en olycklig barndom, men det finns en större risk för psykisk ohälsa och risk att man inte klarar skolan och kan delta i aktiviteter på samma villkor som sina kamrater, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen i SVT:s Morgonstudion.

”Kan bli missvisande”

Rädda Barnen har en egen definition av barnfattigdom. I måttet ingår familjer med låg inkomststandard, så kallad absolut fattigdom – men även barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd. Tar man bort gruppen med socialbidrag blir andelen fattiga barn istället 4,4 procent.

Problematiskt med Rädda Barnens definition är att åtgärder mot fattigdom till synes kan bli kontraproduktiva, enligt Carina Mood.

– Säg att vi vill förbättra för de med lägst inkomster och höjer socialbidragen, då kommer fler människor att falla under fattigdomsgränsen enligt det här måttet – trots att det egentligen är en förbättring för de som berörs, säger hon.

Oroande klyfta

Men klyftan mellan svenska och invandrarhushåll är ändå oroande, anser hon.

– Även om de här barnen inte lider av materiell utsatthet, det vill säga att till exempel inte ha råd med lagad mat, vinterskor och aktiviteter med kompisar, så har avståndet mellan barnen i inrikes- och utrikesfödda familjer ökat.

Så definieras fattigdom enligt Rädda Barnen

Gränsen för absolut fattigdom ligger enligt Rädda Barnen på runt 20 000 kronor efter skatt för en familj med två vuxna och två barn.

Exemplen som Rädda Barnen brukar ge handlar till exempel om att inte ha råd med internetuppkoppling, åka på semester eller kunna ta hem kompisar på middag.

Rädda Barnen har en egen definition av fattigdom.

Två mått används:

1. Barn i familjer med låg inkomststandard, så kallad absolut fattigdom. (Beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader för mat och boende).

2. Barn i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag).

Enligt de två måtten blev barnfattigdomen 9,2 procent, 196 000 barn, år 2019.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.