Under mordrättegången mot OJ Simpson 1994 valde tidningarna Time Magazine och Newsweek att ha samma bild på OJ på omslaget. Men bilderna på omslagen såg ändå helt olika ut.
– Time har mörkat ned bilden med nivåerna väldigt kraftigt och lagt en svartvinjettering vilket gör att bilden känns mer farlig och att OJ Simpson framstår som mer kriminell, säger SVT:s nyhetsgrafiker Kalle Fürst.
De olika omslagen skapade en stor etisk debatt i USA på 1990-talet ,då det inte var lika vanligt som i dag att nyhetsredaktioner manipulerar sina bilder. Kritiker mot Time Magazines menade även att det var rasistiskt att få honom att framstå som mörkare.
Fejkade militär landstigning
Diktaturen Nordkorea har skickat ut många manipulerade bilder från statliga medier – bilder som på nätet hånas för ibland synliga photoshopmissar. Människor med tränade ögon kan lätt se hur bilderna är manipulerade och sprider sedan dessa avslöjade bildbluffar på sociala medier. En spridd bild är av en landstigning där man kan se hur flera krigsfartyg färdas in mot en strand där ett antal soldater landstiger.
Bilden släpptes av en statligt kontrollerad nyhetsbyrå i samband med att Nordkorea uttalat hot att anfalla USA. Flera nyhetsbyråer världen över tog bilden ur sitt sortiment efter att misstankar lyfts om att krigsfartygen var inklippta i bilden i syfte att överdriva landets militära kapacitet.
Manipulerade krigsbild – fick sparken
En bildmanipulering som går för långt kan kosta en fotograf jobbet. Så var fallet för Brian Walski, en fotograf på LA Times som fick sparken efter att hans bild från kriget Irak visade sig vara en kombination av två bilder. På den manipulerade bilden ser man en soldat stoppa en man bärandes på ett litet barn. Men de två originalbilderna tittar personerna åt olika håll – varav fotografen valde att sätta ihop dem så att det ser ut som att soldaten tar upp handen mot mannen med barnet.
Klippte bort Hillary Clinton
Den numera ikoniska bilden Situation room, som visar hur Barack Obama, Hillary Clinton och deras stab får se hur Usama bin ladin dödas, har manipulerats flera gånger. En judisk-chassidisk tidning i Brooklyn, New York, tog bland annat bort Hilary Clinton och en annan kvinna ur fotot.
Men hur ska då vanliga mediekonsumenter kunna avgöra om en bild är äkta eller falsk?
– Man ska lita på sin magkänsla och titta på vem som sänder ut bilden och tänka på vem som har intresse av att den är bilden sänds ut och den fakta som sprids, säger journalistikforskaren Gunnar Nygren.
Se hela inslaget om hur du avslöjar bildbluffar här.