Folkhälsomyndigheten har i ett urval studerat 1 667 personer i Stockholms län med bekräftad covid-19 som insjuknade den 21–30 mars. Samtidigt har man beräknat hur många obekräftade sjukdomsfall som kan ha funnits och gjort jämförelser med Skatteverkets dödsregister.

Studien visar att i gruppen 70 år och äldre var dödligheten 4,3 procent, medan den hos personer yngre än 70 år var 0,1 procent. Över hela gruppen blev siffran 0,6 procent.

Kunskap om hur stor andel av de smittade som dör (letaliteten) är enligt Folkhälsomyndigheten betydelsefullt för att bedöma pandemins konsekvenser.

-Precis som spridningstakten är det en viktig parameter, säger Martin Berlin, utredare på enheten för analys och författare till rapporten.

”Största källan till osäkerhet”

Folkhälsomyndigheten definierar coronadödsfall som de som rapporteras avlidna av en behandlande läkare, via vården eller via de regionala smittskydden samt personer som avlider inom 30 dagar från datumet då de provtogs.

Myndigheten hänvisar på sin hemsida till Världshälsoorganisationen WHO och studier som uppskattat dödligheten globalt till 1–2 procent. Erfarenheten är däremot att det förekommer en omfattande underrapportering vid nya sjukdomar och Martin Berlin säger att de få studier som har publicerats internationellt snarare pekar mot samma resultat som Folkhälsomyndighetens studie – runt 0,6–0,7 procents dödlighet.

-Den största källan till osäkerhet är antalet smittade, eftersom vi inte med säkerhet vet hur många som är smittade totalt sett. Men vi tror att det är den bästa skattningen man kan få.

Många på äldreboenden

Hur stor dödligheten är beror på vilka som drabbas av viruset. Folkhälsomyndighetens studie visar det som redan är känt, att en stor del, hela 37 procent, av de avlidna bodde på äldreboenden. Det tyder på att dödligheten skulle kunna vara något högre i Stockholm än i resten av landet där smittan i högre grad hållits borta från äldreboenden.