– Man blir förvånad. En del hade trott att Donald Trump skulle agera annorlunda när han väl var installerad som president, och så verkar det ju inte vara. Vi verkar få fortsätta förhålla oss till en Donald Trump som fortsätter agera som han gjort i valrörelsen, säger finansministern i Agenda söndag kväll.

Litar du på Donald Trump?

– Det är viktigt att på olika sätt granska fakta. Desinformation var en del av den amerikanska valrörelsen.

Finansministern fortsätter att tala om Trump, och utvecklar om skälen som kan ligga bakom Trumps valseger. Bland annat den ekonomiska globaliseringen, vilket i många fall lett till ökade klyftor.

– Globalisering gör att vi blivit rikare. Men det betyder inte att det fördelas på ett jämlikt sätt. 90 procent av amerikaner har inte fått löneförhöjning sedan 1970-talet. Där finns, såklart, en grogund för frustration.

Ökade klyftor i Sverige

Samtalet tas hem till Sverige, där finansministern får redovisa för regeringens fördelningspolitik.

– Man måste prata om två saker innan man börjar prata om den konkreta fördelningspolitiken: Det första är att den absolut största klyftan i Sverige går mellan människor som har ett arbete och människor som inte har ett arbete. Därför är det viktigt att fortsätta bekämpa arbetslösheten.

– Den andra delen: Generell välfärd av hög kvalite. Barnomsorg som fångar upp alla barn. Skola som ser till att alla barn får de kunskaper som de behöver. Sen blir den konkreta fördelningspolitiken det tredje.

Beskatta rikas kapital?

För att minska inkomstklyftorna anser många ekonomer att man måste man beskatta de rikas inkomstkapitaltillgångar: Hus, aktier. Håller du med om det?

– Vi har höjt skatten för dem som har de allra högsta inkomsterna, där vi har trappat av jobbskatteavdraget.

Men det är ju satt på arbetsinsatsen. Här handlar det om skatt på kapitalet, på tillgångarna.

– Det här har ju varit en trend i hela världen, att med en ökad internationalisering så har det blivit svårare att beskatta kapitalet så det där ser vi i många länder. Vi har ändå höjt skatten på de som har det allra mesta.

Ska man alltså inte beskatta kapitaltillgångar som fastighet?

– Problemet med fastighetsskatten är att den var så otroligt impopulär att min bedömning är att den riskerade undergräva förtroendet för skattesystemets helhet. Då får man väga – är det värt att ta in de pengarna på fastighetsskatten på det sättet eller är det bättre att ha högt förtroende? Min bedömning är att det inte är värt det.

Arvs- och gåvoskatt opraktisk

Beskatta aktier då? Arvs- och gåvoskatt?

– Arvs- och gåvoskatten gav staten ungefär två miljarder. De samlade intäkter för staten är ungefär tusen miljarder. Det har en väldigt liten effekt, jämfört med om vi kan se till att alla barn får en bra skola och få ner arbetslösheten.

Principen är intressant här. Är det alltså inte värt att beskatta gåvor och arv för att det drar in för lite?

– Vi avskaffade arvs- och gåvoskatten, det var en Socialdemokratisk regering som gjorde det och det var precis efter euro-omröstningen. Det finansierades med att man försämrade avdragsmöjligheterna för näringslivet. Det fanns också en kritik mot skatten att det försvårade generationsskiften i mindre bolag, men också att man kunde planera den genom att skänka pengar under flertalet år så att det blev i praktiken en beskattning på plötsliga dödsfall.

Pragmatism eller ideologi?

Är pragmatism här viktigare än ideologi? Du sa att du kom in i politiken för att kämpa för jämlikhet.

– Det är precis vad den här regeringen gör – att alla människor som vill arbeta ska få möjlighet att arbeta, att vi har en generell välfärd så att alla barn fångas upp. Men också att vi har en rimlig fördelningspolitik via skattesystemet och transfereringssystemet.