Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Följ med värnpliktiga när de gör sin slutövning i Göteborgs skärgård. Foto: Johannes Björklund/Vlada Cakic/SVT

Fler behöver göra värnplikt – ”Märker att man behövs”

Uppdaterad
Publicerad

Fler kommer att behöva göra värnplikten framöver. Och när årets värnpliktiga vid Älvsborgs amfibieregemente muckar om några veckor är det till en omvärld som förändrats kraftigt.

– Det är det värsta säkerhetspolitiska situationen i Europa efter 1945, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet. 

21-åriga Adam Blomberg från Marstrand står i regnet och väntar på order. Det är slutövning vid Älvsborgs amfibieregemente och om bara några veckor är de klara med sin utbildning och redo att krigsplaceras. 

– Man märker att det händer saker runt om i världen och att man behövs. När kriget är långt bort kanske freden är självklar men när kriget är så pass nära behövs den enskilde soldaten igen, säger Adam Blomberg.

Kan krävas att fler

Drygt 5 800 personer skrevs ifjol in till värnplikten. Under 2020 fattades det beslut om att antalet ska öka till 8 000 personer årligen från 2025. Men behovet är sannolikt större än så.  

– Det är rimligt att det sker ytterligare uttag men det finns inga sådana beslut fattade exakt hur organisationen ska utformas och därmed inte heller hur mycket personal som kommer att krävas, säger Michael Claesson, insatschef vid Försvarsmakten.  

Sedan Adam Blomberg och de andra värnpliktiga ryckte in för knappt ett år sedan har världen förändrats drastiskt. Ryssland har invaderat Ukraina och Sverige ansökt om att gå med i Nato. När de muckar om några veckor är det till den svåraste säkerhetspolitiska situationen sedan andra världskriget. Det menar Jan Hallenberg.  

– Så det här är ett mycket osäkert läge, både i närtid och på sikt, säger Jan Hallenberg, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet.

Påverkan vid Nato-medlemskap

Om Sverige går med i Nato kommer fler svenska soldater att tjänstgöra utomlands. Det finns även utrymme i lagen att skicka värnpliktiga som genomfört grundutbildningen på Nato-insatser i andra länder. Detta kräver dock politiska beslut.  

– Eftersom man försvarsplanerar gemensamt har man också gemensamma läsningar. Men nota bene att det inkluderar i allt väsentligt anställd militär personal och ska inte direktöversättas mot nyttjandet av värnpliktiga i den här typen av uppgifter, säger Michael Claesson. 

Adam Blomberg har sökt jobb inom Försvarsmakten. Men medger samtidigt att det finns en viss oro över framtiden, inte minst hos hans anhöriga. 

– Det är ett litet ömt sår hos dem, att ha någon som jobbar här. Men jag försöker bara vara tydlig och berätta som det är, så som jag ser på det. 

Under övningen passerar vi hans föräldrahem. 

– Det finns ett tydligare syfte när man är på sin egen mark, när man ser sitt eget hus, det är en helt annan sak från att vara i något annat land. Men då slåss man också för något, för deras nära och kära, säger Adam Blomberg. 

– Det jobbet utför man vare sig man slåss här eller någon annanstans.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sverige och Nato

Mer i ämnet