Under 2022 föddes 410 barn där mamman var 19 år eller yngre. Samtidigt föddes 537 barn av mammor som var 45 år eller äldre, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån, SCB.

Fler nyfödda barn har alltså numera en mamma i den äldre åldersgruppen, än en tonårsmamma.

– Det är första året det ser ut så här, konstaterar Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Inte riskfritt

De nordiska länderna sticker ut när det gäller förskjutningen mot att skaffa barn i allt högre åldrar. Här spelar bland annat den ökade möjligheten att få hjälp via assisterad befruktning in.

Men det är inte riskfritt att få barn efter 45, för tidig födsel och värkrubbningar är några av de saker som kan drabba kvinnan. Det säger Ulla Waldenström, professor emerita i reproduktiv hälsa.

– Den största risken är naturligtvis att man inte kan bli gravid.

Ulla Waldenström betonar dock att riskerna utgår från en låg nivå, och att sjukhusen är duktiga på att anpassa vården efter förutsättning.

Mer mogen som förälder

Även barnet utsätts för risker ju äldre mamman är, men Ulla Waldenström ser främst sociala effekter.

– Det är kortare tid att hinna få ett syskon, och man kanske inte får uppleva sina mor- och farföräldrar.

Och det finns också fördelar.

– Man kanske är mer mogen som människa och förälder, och har plats och utrymme för den här fasen i livet.

Startade med p-pillret

Utvecklingen med allt äldre kvinnor som föder har pågått under decennier, och startade på 60-talet när det moderna p-pillret kom.

Nästan 8 800 barn föddes av en tonårsmamma 1968, jämfört med bara drygt 400 barn förra året.

– Idag är normen att man ska vara klar med en utbildning och ha ett tryggt arbetsliv innan man får barn. Och det tar längre tid att hitta den rätta, säger Ulla Waldenström och fortsätter:

– Det är en normförskjutning i samhället, speciellt i vissa grupper. Vad ens vänner gör tror jag har väldigt stor betydelse.