På Tjärhovsgatan i Stockholm driver några arkitekter det kooperativa företaget Combine, där ingår också ett kafé

och en så kallad arbetsklubb.

Den här företagsformen har under de senaste åren fått en renässans i Sverige – och det är framförallt bland unga.

-Det känns kul att vara med och påverka. Det blir ett mer direkt sätt att jobba och delta. Att man både är med och skapar någonting och att man är med och tar ansvar för det man har skapar, säger Magnus Nilsson, medlem i kooperativet Combine.

Kooperativen ökar

Det finns cirka 40 000 kooperativa företag i Sverige och det finns tecken på att det kommer att öka. Mellan 1998 och 2008 ökade de kooperativa företagen med 47 procent jämfört med aktiebolagen som bara ökade med 23 procent. På Tillväxtverket tror man att det kommer att öka ännu mer, det berättar Eva Carlsson som ansvarar för kooperativ företagsutveckling.

-Det är en tendens i samhället. Det är många saker som påverkar det. Till exempel att man som konsument vill ha större inflytande över de varor och tjänster som man köper. Man vill veta hur de har producerats och vilken arbetsmiljö har människorna som jobbar i det här företaget.

Drivs som ekonomisk förening

Kooperativa företag drivs vanligtvis i form av en ekonomisk förening. Alla som är medlemmar i föreningen äger tillsammans företaget, och det styrs demokratiskt genom medlemsinflytande.

Det finns många fördomar om vad ett kooperativa företag är. En vanlig brukar vara att man inte går med vinst. Men den myten vill arkitekterna på Tjärhovsgatan slå hål på.

-Man får samma lön och allting är ju samma sak egentligen. Men det är inte aktieägaren som ska premieras utan det är de som arbetar där. Det är egentligen den kooperativa bilden som måste transformeras lite, säger Petter Hauffman, medlem i kooperativet Combine.

Andra faktorer än ekonomi viktiga

Istället för att vinsten hamnar hos en eller flera aktieägare går pengarna till att fortsätta utveckla företaget. Som till exempel att starta ett kafé och en arbetsklubb.

Men är det inte lockande att kunna ta ut en vinst?

-Om man tittar på olika undersökningar så kan man se att en viss lönenivå, ungefär upp till 400 000 kronor om året, där går lyckokurvan upp ganska mycket. Men sedan så planar den ut. Då är det andra faktorer än de ekonomiska som spelar roll, säger Petter Hauffman.

Karolina Schützer

karolina.schutzer@svt.se