Tommy Möller, professor i statsvetenskap, menar att många avhopp beror på att politiken blivit mer toppstyrd. Foto: TT

Fler politiker än tidigare lämnar sina uppdrag

Publicerad

Fler politiker har valt att lämna sina uppdrag den här mandatperioden jämfört med den förra. Nästan var fjärde kommunpolitiker har slutat sedan valet 2014.

2014 valdes nästan 15.000 politiker till riksdag, kommuner och landsting. Nu har mer än var femte av dem lämnat sitt uppdrag.

Från valet tills årsskiftet har 3.301 politiker hoppat av. Under samma tid förra mandatperioden lämnade 2.895 politiker sina uppdrag, det är alltså en ökning med cirka 400 personer.

Foto: SVT Grafik

SVT frågar statsvetaren Richard Öhrvall som har forskat i politiska avhopp, om möjliga orsaker.

– Det är svårt att veta exakt, men en trend vi sett är att de som är nya i politiken tenderar att hoppa av i lite högre grad än de som vet vad det innebär att vara politiker. I förra valet gick ju Sverigedemokraterna fram väldigt starkt och fick in många personer som inte har tidigare erfarenhet av politik, och vi ser också att det är lite högre andel avhopp bland Sverigedemokraternas ledamöter än för de andra partierna, säger Richard Öhrvall.

Högst andel i SD

Sett till antal så har flest socialdemokrater lämnat tjänsten, 973 stycken. Högst andel avhopp är dock i Sverigedemokraterna, där 35 procent av de folkvalda hoppat av sin post.

De flesta som hoppar av är kommunpolitiker, den här mandatperioden har nästan var fjärde kommunpolitiker, 23 procent, lämnat sitt uppdrag. De flesta är också fritidspolitiker. Avhopp är vanligare bland kvinnor och bland yngre politiker.

En anledning till att hoppa av är missnöje med hur mycket man kan påverka besluten. En annan är livspusslet.

– När vi frågar politiker varför de hoppat av så säger en klar majoritet att det är av privata skäl, alltså saker som har att göra med att kombinera uppdraget med familjen eller arbetslivet. Det man kan kalla livspusslet. Det finns också de som kopplar avhoppet till politiska skäl, problem med partiet, man tycker inte att det ger något, säger Richard Öhrvall.

”Beror på toppstyrd politik”

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, menar också att många avhopp beror på att politiken blivit mer toppstyrd, vilket gör det svårare att göra sin röst hörd.

– Det finns flera faktorer som förklarar, men en viktigt omständighet är att många människor som engagerar sig i politiken gör det för att man vill kunna göra skillnad och påverka. Det är inte alldeles lätt. Dels har man ett underläge gentemot tjänstemän och avlönade heltidspolitiker, dels är partierna ganska toppstyrda, säger han.

Han menar att det pågår något av ett systemskifte i svensk politik.

– Idag har vi betydligt färre fritidspolitiker i Sverige än tidigare. Jag skulle inte säga att det är en kris för demokratin, men det är en kris för den typ av demokrati som vi haft i Sverige under lång tid, som bygger på att vi har många förtroendevalda.

Richard Öhrvall menar att avhoppen dessutom kan leda till att vissa grupper representeras dåligt i politiken.

– Grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad, så om man vill att de folkvalda ska likna hur befolkningen ser ut så blir skevheten större under mandatperioden.

FAKTA: Avhoppade politiker

Visa

Parti Antal avhopp Antal mandat % avhopp

S          973             5.080              19%

M         656              2.858              23%

SD       527              1.518              35%

MP       237               862                27%

V         230               892                 26%

C         223              1.558              14%

FP        198              825                 24%

KD       130              616                 21%

Antal mandat gäller alla tre val.

Antal folkvalda:

Kommun 12780

Landsting 1678

Riksdag 349

Total: 14.807

Avhopp under mandatperioden (siffra från den 8/1)

Kommun 2977

Landsting 318

Riksdag 33

Total: 3.328 (3.301 vid årsskiftet)

Avhopp procent:

Samtliga: 22 procent

Kommuner: 23 procent

Källa: Valmyndigheten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer