2014 valdes nästan 15.000 politiker till riksdag, kommuner och landsting. Nu har mer än var femte av dem lämnat sitt uppdrag.

Från valet tills årsskiftet har 3.301 politiker hoppat av. Under samma tid förra mandatperioden lämnade 2.895 politiker sina uppdrag, det är alltså en ökning med cirka 400 personer.

SVT frågar statsvetaren Richard Öhrvall som har forskat i politiska avhopp, om möjliga orsaker.

– Det är svårt att veta exakt, men en trend vi sett är att de som är nya i politiken tenderar att hoppa av i lite högre grad än de som vet vad det innebär att vara politiker. I förra valet gick ju Sverigedemokraterna fram väldigt starkt och fick in många personer som inte har tidigare erfarenhet av politik, och vi ser också att det är lite högre andel avhopp bland Sverigedemokraternas ledamöter än för de andra partierna, säger Richard Öhrvall.

Högst andel i SD

Sett till antal så har flest socialdemokrater lämnat tjänsten, 973 stycken. Högst andel avhopp är dock i Sverigedemokraterna, där 35 procent av de folkvalda hoppat av sin post.

De flesta som hoppar av är kommunpolitiker, den här mandatperioden har nästan var fjärde kommunpolitiker, 23 procent, lämnat sitt uppdrag. De flesta är också fritidspolitiker. Avhopp är vanligare bland kvinnor och bland yngre politiker.

En anledning till att hoppa av är missnöje med hur mycket man kan påverka besluten. En annan är livspusslet.

– När vi frågar politiker varför de hoppat av så säger en klar majoritet att det är av privata skäl, alltså saker som har att göra med att kombinera uppdraget med familjen eller arbetslivet. Det man kan kalla livspusslet. Det finns också de som kopplar avhoppet till politiska skäl, problem med partiet, man tycker inte att det ger något, säger Richard Öhrvall.

”Beror på toppstyrd politik”

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, menar också att många avhopp beror på att politiken blivit mer toppstyrd, vilket gör det svårare att göra sin röst hörd.

– Det finns flera faktorer som förklarar, men en viktigt omständighet är att många människor som engagerar sig i politiken gör det för att man vill kunna göra skillnad och påverka. Det är inte alldeles lätt. Dels har man ett underläge gentemot tjänstemän och avlönade heltidspolitiker, dels är partierna ganska toppstyrda, säger han.

Han menar att det pågår något av ett systemskifte i svensk politik.

– Idag har vi betydligt färre fritidspolitiker i Sverige än tidigare. Jag skulle inte säga att det är en kris för demokratin, men det är en kris för den typ av demokrati som vi haft i Sverige under lång tid, som bygger på att vi har många förtroendevalda.

Richard Öhrvall menar att avhoppen dessutom kan leda till att vissa grupper representeras dåligt i politiken.

– Grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad, så om man vill att de folkvalda ska likna hur befolkningen ser ut så blir skevheten större under mandatperioden.