Samson och Samuel Berhane serverar kaffe gjort på etiopiskt vis. Bönorna rostas över öppen eld, mals och bryggs sedan i speciella lerkrukor enligt en tvåtusen år gammal sed. Foto: TT

Fler utrikes födda startar eget

Publicerad

Allt fler personer med utländsk bakgrund startar eget. På fem år har antalet företag som etablerats av personer med utländsk härkomst ökat med nästan 50 procent.

Samuel Berhane gjorde tillsammans med sina bröder verklighet av idén om en etiopisk kaffevagn, där kaffet bryggs enligt uråldrig tradition.

Lukten av nyrostade kaffebönor sprider sig i den krispiga höstluften på Riddarholmen i Stockholm, där en av brödernas kaffevagnar är placerad. Bönorna rostas över öppen eld, mals och bryggs sedan i speciella lerkrukor enligt en tvåtusen år gammal sed.

– Processen är som en hel ceremoni. Det ska inte gå fort, och det ska vara mycket kärlek, förklarar Samuel Berhane.

Idén om ett etiopiskt kaffeställe uppstod när han själv testade sig fram genom det svenska kaffeutbudet.

– Jag insåg att mammas kaffe som hon gör traditionellt är det godaste. Så jag tyckte att det borde finnas för alla och jag och mina syskon drog i gång det.

Fler nya företag

I mars 2014 öppnade första kaffevagnen i Kista i Stockholm. Sedan dess har det blivit två till och även om det gått bättre än förväntat tillstår Samuel Berhane också att tillvaron som egenföretagare inte alltid är lätt.

– Det är tufft. Det tar tid, det är ekonomiskt krävande och man måste verkligen tro på sin idé.

Nya siffror visar att medan allt fler svenskar har ett jobb att gå till växer arbetslösheten bland utrikes födda. För en del blir lösningen att starta eget. Generellt är det vanligare att vara egenföretagare om man är född utanför Sverige, enligt Statistiska centralbyrån, och de senaste åren har nyföretagandet vuxit rejält bland invandrare. 2009 startades 10.044 företag av personer med utländsk härkomst, fem år senare var antalet 14.781, enligt Tillväxtanalys. En ökning med 47 procent, mot en ökning på 18 procent i den grupp som inte har utländsk härkomst.

Förklaringarna till varför utrikes födda blir företagare är framför allt två, enligt Lina Aldén, forskare vid Linnéuniversitetet:

– En del kan förklaras av tradition och bakgrund, att man kommer från familjer och länder där det är vanligt med företagande. Men sedan finns också forskning som visar att den här gruppen tvingas in i företagande i brist på alternativ. Speciellt personer från länder utanför Europa har ett dåligt arbetsmarknadsläge jämfört med andra.

Det är heller inte enbart positivt för utrikes födda att driva eget företag, påpekar hon. Att vara egen företagare är riskfyllt i sig, och ännu mer riskfyllt för utrikes födda.

– Den här gruppen är ofta hänvisad till branscher med låg lönsamhet och långa arbetsdagar. Överlevnadsgraden bland företag startade av utrikes födda är därtill lägre än för företag startade av infödda. Det kan sluta att man står där med stora skulder, säger Lina Aldén.

Inte enda lösningen

Eget företagande kan inte heller ses som den enda lösningen för att få bukt med den relativt höga arbetslösheten bland utrikes födda, framhåller hon.

– Har man en bra affärsidé ska man naturligtvis starta ett eget företag. Men det måste också bli lättare att ta sig in i lönesektorn för utrikes födda, säger hon.

Samuel Berhane kom till Sverige från Etiopien som ettåring och har själv upplevt svårigheter att få in en fot på arbetsmarknaden.

– Sedan är jag en person som tar för mig, vilket jag tror har gynnat mig. Mitt råd och mitt tankesätt är att vara en person som skapar jobb i stället för en som söker jobb, och kringgå hela grejen. Det var därför vi drog i gång det här, säger han.

Samhället kunde ta ett mycket större ansvar för att stötta personer med utländsk bakgrund, anser han.

– Entreprenörskap finns bland utrikes födda. Om du åker till förorterna i Stockholm kommer du att se en massa entreprenörer. Det är bara det att de inte har verktygen att ta sig in på arbetsmarknaden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.