Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Mats Knutson analyserar dagens besked om att Sverige, Finland och Turkiet verkar ha kommit överens i nato-frågan.

”Flera frågetecken kring uppgörelsen”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Tisdagens uppgörelse vid Nato-toppmötet i Madrid där Turkiet lovar att lägga ner sitt veto är en stor framgång för både Sverige och Finland. Nu ser det största hindret ut att vara undanröjt för ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap. Men det finns ännu flera frågetecken kring uppgörelsen mellan de tre länderna.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Efter Sveriges och Finlands ansökan om Nato-medlemskap i mitten av maj dröjde det inte länge innan Turkiet förklarade att man tänkte använda sitt veto mot de båda länderna. Bland annat Sverige anklagades för att vara en fristad för terrorister. Utfallen från regeringen i Ankara var hårda, liksom kritiken i regeringstrogna medier.

Vägen mot Nato-medlemskap såg plötsligt ut att bli betydligt mer besvärlig och flera bedömare varnade för att Turkiets motstånd skulle hålla i sig länge.

Nu, drygt en månad senare, är en överenskommelse klar. Den innebär att Turkiet drar tillbaka sitt veto i utbyte mot att Sverige och Finland utlovar hårdare tag mot terrorism. Exakt vad detta innebär är dock oklart. Sverige har redan fattat beslut om skärpt terrorlagstiftning och efter valet kommer ytterligare skärpningar att genomföras.

Sverige har också utlovat en mer generös syn på krigsmaterielexport till Turkiet. Efter invasionen av norra Syrien 2019 stoppades svensk vapenexport till Turkiet. Den har emellertid inte varit särskilt omfattande, men beslutet att stoppa alla affärer uppfattades ändå som en fientlig handling av Turkiet. Att Sverige nu förklarar sig berett att exportera krigsmateriel till Turkiet är en tydlig framgång för president Erdogan och hans regering.

”Flera frågetecken”

I turkiska regeringsvänliga medier framhöll också turkiska representanter på tisdagskvällen att de var mycket nöjda med uppgörelsen som träffats med Sverige och Finland. De pekade bland annat på att Sverige och Finland lovat att inte stödja den syrisk-kurdiska milisen YPG, som enligt Turkiet är en gren av terrororganisationen PKK. Men också här finns flera frågetecken kring vad uppgörelsen faktiskt innebär.

Sedan Turkiet aviserade sitt veto mot ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap har en rad möten hållits mellan länderna. En särskild statssekreterargrupp har träffats tre gånger för att försöka lägga grunden för en uppgörelse. Både Finlands president Niinistö och Sveriges statsminister Magdalena Andersson har också haft flera samtal med den turkiske presidenten Erdogan.

Samtidigt har företrädare för flera andra tunga Nato-länder uppvaktat Erdogan och hans regering. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har också varit djupt involverad i frågan.

”Viktig förstärkning”

För Nato som helhet anses nämligen ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap vara en viktig förstärkning av den norra flanken. Östersjön blir i praktiken ett Nato-innanhav och Natos strategiska läge i den här regionen stärks tydligt. Dessutom är denna Nato-utvidgning en stor politisk framgång för Nato i den upptrappade konflikten med Ryssland.

Frågan är alltså om Turkiets besked idag ska ses som en svensk och finländsk förhandlingstriumf, eller om frågan egentligen har avgjorts av stora Nato-länder med USA i spetsen. Vilka påtryckningar Turkiet utsatts för eller vilka eventuella eftergifter som gjorts gentemot Turkiet är dock oklart.

En fråga som anses viktig för Turkiet är landets sedan länge uttalade vilja att köpa amerikanska stridsflygplan, en affär som stoppats sedan Turkiet valde att köpa in ett ryskt luftvärnssystem.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.