Men frågan är laddad eftersom det handlar om kroppen som handelsvara.

I Sifoundersökningen, som gjorts på uppdrag av SR:s Vetenskapsradion, svarade 22 procent av 1.000 tillfrågade svenskar ja på frågan om de kan tänka sig att sälja en njure. 67 procent svarade nej och 11 procent var tveksamma.

-Förvånansvärt många säger ja. Det är en tabubelagd fråga, men det ökade behovet av organ kommer att tvinga oss att diskutera och utreda om vi kan förändra lagstiftningen, anser Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Komplex fråga

Sverige hör till de länder som skrivit under en FN-deklaration som förbjuder handel med organ. I bakgrunden finns den illegala organhandeln i världen där ekonomiskt utsatta står som säljare och välbärgade som köpare.

-Det skulle vara djupt olyckligt om organhandel infördes i Sverige. Det är en oerhört komplex fråga och jag tror inte att så många skulle vilja sälja sin njure om de fick ta del av den kunskap som finns på området, säger Annika Tibell, verksamhetschef på transplantationskliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Hon framhåller för TT att det bland annat handlar om synen på människors värde och hur vi ställer oss till kroppen som en handelsvara.

Iran är det enda landet i världen där staten betalar för njurdonationer. Det är samtidigt det enda landet som inte längre har någon kö för transplantation.

Norskt föredöme

-Det är de ekonomiskt utsatta som säljer. Studier visar att många av dem ångrar sig och att de inte återvinner sin hälsa. Varför det är så i Iran kan man bara spekulera i, säger Tibell.

Bland svenska organdonatorer är det tvärtom. Ytterst få ångrar sitt beslut.

Tibell lyfter fram Norge som ett föredöme. Köerna till transplantationer är korta och antalet njurdonationer fler.

-Här har samhället kraftigt tagit ställning för donationer efter döden och jobbar aktivt med information och utbildning hos allmänheten, säger Tibell.

TT