Flest misstroendeförklaringar under Löfvens regeringstid

Uppdaterad
Publicerad

Majoriteten av alla misstroendeomröstningar har skett sedan Stefan Löfven bildade regering första gången.

Om regeringen inte kommit med ett beslut om slutförvaret senast 27:e januari hotar ett åttonde misstroendevotum på sju år.

Genom misstroendeförklaringen kan en majoritet av riksdagen avsätta en regeringschef eller minister. Sedan 1980 har det hållits 12 sådana omröstningar i kammaren.

Majoriteten av dem ­- sju stycken – medan Stefan Löfven (S) ledde landet.

I somras blev han första statsminister att falla i riksdagen till följd av en misstroendeomröstning. Andra gånger har det räckt med att oppositionen hotat med misstroende för att skaka om regeringen. Som när både infrastrukturministern Anna Johansson (S) och inrikesministern Anders Ygeman (S) i juli 2017 avgick efter misstroendehot i samband med Transportstyrelseskandalen.

Statsvetaren: ”Kan få regeringar att backa”

– Den kanske viktigaste innebörden av en sådan här regel är dess själva existens som dels kan få regeringar att backa, som vi sett flera exempel på, dels få enskilda statsråd att frivilligt avgå, säger statsvetarprofessorn Tommy Möller.

En åttonde misstroendeomröstning på sju år kan klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) bli föremål för – om regeringen senast den 27:e januari inte fattar det beslut om slutförvaret som oppositionen förväntar sig.

Vad tycker politikerna?

– Det är det verktyg riksdagen har mot en regering. Jag tycker inte man ska missbruka det men ibland måste riksdagen sätta ner foten och säga som det är: Det är riksdagen som bestämmer och regeringen som lyder. Om inte regeringen förstår det då måste man ta i, säger Ulf Kristersson (M).

Men den nya regeringschefen verkar tycka att oppositionen tar i för mycket.

– Det är flera saker det har gått inflation i de senaste mandatperioderna, inte bara misstroendeförklaringar utan också tillkännagivanden och KU-anmälningar, säger Magdalena Andersson (S).

Risker kring omröstningar utan resultat

Tommy Möller ser risker med hot som inte leder till något.

– Den politiska betydelsen riskerar kanske att erodera eller undergrävas om man hotar med eller genomför omröstningar allt för ofta som inte är skarpa i den meningen att de leder till ett resultat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.