Arbetsmarknad
Kvinnors arbetslöshet har ökat mer än mäns under coronakrisen, enligt FN. Kvinnor är dessutom i lägre grad skyddade av sociala trygghetssystem som arbetslöshetsersättning och sjukförsäkringar. Samtidigt jobbar många kvinnor inom hälso- och sjukvården som är hårt pressad.
I Sverige slog effekterna av pandemin inledningsvis hårt mot mansdominerade branscher, som industrin, där det blev mycket permitteringar. Men långsiktigt har den kvinnodominerade tjänstenäringen, som handeln och hotell- och restaurangbranshen, drabbats hårt.
- Utöver att kvinnor drabbas av att de förlorar jobb kan de förlora ekonomiskt på att vara hemma när skolor stänger. Det är kvinnor som tar en större del av bördan när det gäller vabb, säger Peter Vikström, som är analyschef på Jämställdhetsmyndigheten, vars uppdrag är att övervaka pandemins konsekvenser i Sverige.
En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar också att kvinnliga småföretagare har fått en mindre andel stödpengar av regeringen krisstöd.
Obetalt hemarbete
Redan innan pandemin ägnade världens kvinnor i genomsnitt nästan tre gånger så mycket tid som män åt hushållsarbete. Nu har kvinnors obetalda arbete ökat ytterligare, enligt FN. När skolor och förskolor stängs och äldre släktingar blir sjuka är det kvinnor som stannar hemma.
– Det här är en jättefråga. Många kvinnor som hade jobb som de skulle kunna gå till har tvingats lämna dem när de har tagit över det här ansvaret, som de inte har tillfrågats om de är redo att ta över, säger Åsa Regnér, vice chef på FN:s enhet för kvinnors rättigheter.
Hur trenden med distansarbete kommer att påverka utvecklingen i Sverige återstår att se.
– Det skulle kunna bli mer jämställt om bägge jobbar mer hemma, men det finns fortfarande frågetecken, säger Peter Vikström.
Våld mot kvinnor
FN uppskattar att våldet mot kvinnor har ökat med 20-30 procent under pandemin. Det innefattar både våld i nära relationer och politiskt våld mot kvinnor.
Också i Sverige finns tydliga tecken på ökat våld och hedersförtryck mot kvinnor, enligt Jämställdhetsmyndigheten, även om det är svårt att få en samlad bild av läget på grund av bristande statistik. Och flera kvinnojourer vittnar om ökad belastning.
– Med ökad ekonomisk press ökar risken för våld och är man i en våldsam situation kan situationen förvärras om man isoleras med sin förövare. Vår bedömning är att det kommer att finnas ett uppdämt behov att hantera de här frågorna efter pandemin, säger analyschef Peter Vikström.
Fattigdom
Om inget radikalt händer kommer nästan 50 miljoner kvinnor världen över att falla ner i fattigdom vid årets slut, enligt FN:s beräkningar. Eftersom kvinnor lägger en större del av sin inkomst på sin familj så påverkas också barnen.
De länder som var mer jämställda innan pandemin tycks klara sig bättre. Det som blir avgörande är vilka åtgärder världens länder tar till för att ta sig ur krisen.
- Det riskerar att bli ett bakslag för jämställdheten, framförallt internationellt. Men man kan se det här som en möjlighet att bygga ett samhälle som har bättre förutsättningar för jämställdhet. Det är inte ödesbestämt, säger Peter Vikström på Jämställdhetsmyndigheten.
Ohälsa
Ser man till de direkta hälsoeffekterna har män blivit mer allvarligt sjuka i covid-19 och intensivvårdats i högre utsträckning. Men långsiktiga effekter drabbar kvinnor, enligt Peter Vikström på Jämställdhetsmyndigheten.
– Det är fler män som har dött, men kvinnor har drabbats mer indirekt av att de i mindre utsträckning har kunnat distansera sig och jobba hemma. Och vi har sett att framförallt yngre kvinnor drabbats av psykisk ohälsa på grund av stängda skolor och isolering.
Under 2020 ökade antalet anmälda arbetssjukdomar med hela 119 procent bland kvinnor, enligt preliminär statistik från Arbetsmiljöverket. Många var kopplade till covid-19.