Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Olga Persson, ordförande på Unizon, om hur man kan få hjälp av kvinnojourer under pandemin.

Organisationen Unizon: Rejäl ökning av kvinnor som söker stöd under pandemin

Uppdaterad
Publicerad

Tjej- och kvinnojourer i landet konstaterar att behovet av stöd har ökat markant under pandemin. Flest söker stöd för fysiskt och psykiskt våld.

– Män som utövar våld har inte ändrat sitt beteende under pandemin, snarare tvärtom, säger organisationen Unizons ordförande Olga Persson.

Unizon samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer i hela landet. Under 2020 hade förbundets jourer totalt 138 500 stödkontakter, visar färsk statistik. En markant ökning från år 2019, då samma siffra var 121 600.

Den vanligaste anledningen att söka stöd på kvinnojour var fysiskt och psykiskt våld, samt frågor om boende, vårdnad och umgänge med barn.

Psykisk ohälsa, frågor om kropp, sex och relationer samt våldtäkt eller sexuella övergrepp av en bekant var de vanligaste skälen till kontakter med tjejjourer eller ungdomsjourer.

– När hela samhället är i kris sluter sig människor, och det finns risk att våldsutsatta kvinnor inte vågar berätta, eller på grund av krisen inte har ekonomiska möjligheter att lämna en våldsam relation. Vi ser en stor risk att kvinnors utsatthet blir dold, säger Olga Persson.

Varnade för ett år sedan

Redan i början av pandemin varnade Unizon för att fler sökte stöd, och behovet är fortsatt stort.

– Kvinnor har inte tystnat utan vågat berätta och söka stöd. Då måste samhället möta upp detta, och det krävs en uppföljning när pandemin är över för att ta reda på vilka åtgärder som behövs framåt, säger Olga Persson.

Färre nätter på stödboenden

Samtidigt som behoven ökar har antalet dygn som kvinnor bor på kvinnojourernas skyddade boenden minskat. Kvinnor bodde i genomsnitt 55 dygn på kvinnojourernas boenden, jämfört med 63 dygn år 2019. Det är något som oroar Olga Persson.

– Vi vet inte vad det beror på men får signaler om att det beror på minskat stöd till boendena på grund av pressad ekonomi i många kommuner. Tidigare har tiden på boendena blivit längre eftersom bostadsmarknaden ser ut som den gör. Man behöver utreda var kvinnor och barn som behöver skydd tar vägen om de inte kommer till jourerna.

Finns det stödinsatser som jourerna i landet har misslyckats med att ge under 2020?

– Vi har haft svårt att fortsätta arbetet med att fånga upp unga förövare, och att jobba med våld bland äldre, det är en grupp som har varit isolerade under pandemin. Och mycket av det förebyggande arbetet med till exempel utbildningar har fått ställas in.

Statistiken bygger på enkätsvar från 121 av Unizons drygt 130 medlemsföreningar.

Av de svarande är 84 kvinnojourer, 30 tjej-och ungdomsjourer samt sju jourer specialiserade att arbeta mot sexuella övergrepp.

Statistiken kring kvinnojourernas boende bygger på enkätsvar från 72 av Unizons kvinnojourer med boende.

Nytt för 2020 års statistik är att Unizon även frågat om stödkontakter som skett via sms. Drygt 19 000 stödkontakter skedde via sms.

Källa: Unizon

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer