Det var tidigare i våras som det svenska FN-förbundet, en fristående medlemsorganisation som inte är en del av FN-systemet, men som har tillåtelse att använda sig av FN:s färger och symboler, presenterade sin rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté.
Redan då, på FN-dagen mot rasism den 21 mars, framfördes att Sveriges regering och svenska myndigheter ”måste bli striktare i bemötandet av rasistiska och nazistiska organisationer”.
– Det ökande hotet från rasistiska och nazistiska grupper måste bemötas. Det är inte rimligt att människor ska behöva vara rädda att vistas på gator och torg i våra städer, sade Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet, i samband med att rapporten skickades.
Bekymrade över manifestationer
Nu har rapporten synats av rasdiskrimineringskommittén, och regeringen har godkänt den. Kritiken mot Sverige är minst lika hård i de slutgiltiga utlåtandena från FN.
FN-kommittén uttrycker oro över rapporter om ”rasistiska hatbrott mot afrosvenskar, judar, muslimer och romer i Sverige”, skriver SvD och fortsätter citera FN:s slutsatser i rapporten:
”Vi är också bekymrade över rasistiska och extremistiska organisationer i Sverige, och deras offentliga manifestationer och demonstrationer.”
När Svenska FN-förbundet skickade in sin rapport tidigare i våras framhöll man bland annat att antalet anmälda hatbrott i Sverige varit totalt 6 415 stycken under 2016. 4 609 av dessa hade främlingsfientliga eller rasistiska motiv.
Vill se striktare tillämpning av lagen
FN-förbundet skickade då med en efterlysning av en mer strikt tillämpning av lagstiftningen när det gäller hets mot folkgrupp i Sverige.
Enligt Svenska Dagbladet är FN:s rekommendationer till Sveriges regering att man vidtar åtgärder för att ”bättre skydda sårbara grupper från hets mot folkgrupp, våld och hatbrott som drivs av rasistiska motiv”.