De senaste veckorna har antalet fall av covid-19 ökat i Sverige. Under tisdagen släppte Folkhälsomyndigheten sin 13:e delrapport till regeringen innehållandes två möjliga scenarier på smittoutveckling. 

I båda de potentiella utfallen inträffar smittotoppen i början till mitten av januari och det antas att det är de muterade virusvarianterna av omikron som även fortsättningsvis kommer dominera smittspridningen.

– Även om det finns en osäkerhet i scenarierna så är en möjlig utveckling att den kraftiga smittspridningen ökar i ytterligare några veckor innan vi når en topp. Det innebär att det bör finnas en beredskap för en fortsatt ökad belastning inom vård och omsorg liksom i samhället i stort för en ökad sjukfrånvaro på grund av covid-19, säger avdelningschef Sara Byfors.

Vården utsatt

Scenarierna skiljer sig åt utifrån olika antaganden om smittsamhet. I det första scenariet utgår Folkhälsomyndigheten från att virusets smittsamhet fortsätter på samma nivå som idag. I det andra scenariet ökar smittsamheten med 10 procent, då räknar man bland annat med att faktorer som kallare väder och ökad kontakter inomhus driver på smittan.

Enligt Folkhälsomyndigheten är det första scenariet det mest troliga. Det skulle innebära en smittspridning snarlik den när omikron-varianten spreds för ungefär ett år sedan. Även för hälso- och sjukvård skulle det kunna innebära en belastning likt den i januari och februari.

– Oavsett scenarierna ser vi sedan två veckor en kraftigt ökad smittspridning som har lett till att fler behöver vård för covid-19. Samtidigt är även spridningen av RS-virus och influensa omfattande, vilket ytterligare ökar belastningen på sjukvården, säger Sara Byfors.

I det scenario ni anser mest troligt går vi mot en smittspridning likvärdig den i januari i år när vi fortfarande hade restriktioner. Finns det en risk att dessa återinförs?

– Vi ser inte det behovet nu utan det är det grundläggande, vaccinera dig och stanna hemma om du är sjuk. Det finns möjligheter för regioner och verksamheter att trappa upp de åtgärder som finns genom exempelvis mer utbredd användning av munskydd, testning och smittspårning. Men vi ser inget behov av samhällsåtgärder så som vi sett tidigare under pandemin.