-Det här felaktiga sättet att använda systemet riskerar att underminera förtroendet för hela systemet för att minska klimatutsläppen, säger Johan Rockström som är chef för Stockholms miljöinstitut vid Stockholms universitet. Rapporten har gjorts inom institutet på uppdrag av miljöorganisationen CDM Watch i Bryssel.
Lustgas stark växthusgas
Det handlar om stora kemiföretag som tillverkar råvaror för nylon och plast. Lustgas eller N2O är en oönskad biprodukt, och det i så stora mängder att det anses vara en kraftig växthusgas som driver på temperaturökning och klimatförändringar. Flera företag i Europa och USA har nu flyttat den här tillverkningen till Sydkorea, Kina och Brasilien och där infört reningsteknik som tar bort stora delar av utsläppen av lustgas.
Inom FN:s Kyoto-protokoll finns något som kallas Clean Development Mechanism CDM. Företag och länder som gör investeringar i utvecklingsländer för att minska klimatpåverkande utsläpp belönas med utsläppsrätter. Dessa utsläppsrätter kan ses säljas inom EU:s handelssystem för utsläppsrätter och där blir de värda mångmiljonbelopp för företagen.
Rening skulle införts ändå
-Problemet är att rening av lustgas är en standardteknik som redan införts eller varit på väg att införas vid existerande fabriker, säger Johan Rockström. Den minskning som sägs ha skett vid fabriker i Kina och andra länder, den skulle ha skett ändå.
-Det enda som händer är att dessa företag får mångmiljonbelopp i stöd för att flytta tillverkning till fattigare länder. Då kan rika industristriländer sägas ha uppfyllt en del av sin minskningskvot, så pressen att minska andra utsläpp minskar, anser Johan Rockström.
Enligt rapporten har fyra stora lustgasprojekt fått hela 20 procent av alla utsläppsrätter som delats ut inom CDM-systemet, och värdet för dess utsläppsrätter beräknas till 175 miljoner dollar för inblandade företag.
Kontroversiell fråga
Från Sverige deltar tjänstemän från Energimyndigheten i FN:s och EU:s arbete med utsläppsrätter. De säger att alla projekt utsätts för en offentlig och noggrann prövning.
Men hur stor del av den rika världens klimatinsatser som ska kunna ske genom att klimatinvesteringar görs i fattigare länder är en politiskt kontroversiell fråga. I Sverige har den röd-gröna oppositionen kritiserat regeringen för att för stor vikt läggs vid projekt i andra länder.
Rolf Fredriksson
rolf.fredriksson@svt.se