SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson tror att det kommer att bli svårt att nå politisk enighet före valet kring finansieringen av svenska framtid snabbtåg. Tåget på bilden är av modell SJ 2000 på väg mot Stockholms central. Foto: TT

ANALYS: Regeringen vill ha höghastighetståg – men vet inte hur de ska betalas

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Frågan är hur eniga Socialdemokraterna och Miljöpartiet egentligen är om att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Trots utdragna förhandlingar är regeringspartierna fortfarande oense i den kanske viktigaste frågan: hur projektet ska betalas.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

När regeringen på tisdagen förkunnade att en uppgörelse var klar och att oppositionen nu bjuds in till överläggningar lät det som att de båda regeringspartierna faktiskt var överens.

När man tittar lite närmare på saken inser man att så inte är fallet.

Val 2018 – #dinröst

Miljöpartiet vill att tågen ska kunna köras i 320 kilometer i timmen och att kostnaden för projektet, 205 miljarder kronor, ska finansieras genom statlig upplåning.

S vill inte låna till snabbtåg

Socialdemokraterna tycker att det räcker med hastigheter på 250 kilometer i timmen och säger nej till upplåning, eftersom också det skulle slå mot de offentliga finanserna. Socialdemokraterna menar att det riskerar att minska möjligheterna för kommande regeringar att satsa pengar på till exempel skolan, försvaret eller polisen.

En annan skiljelinje mellan regeringspartierna är att Socialdemokraterna anser att Moderaternas medverkan i en uppgörelse är nödvändig, medan Miljöpartiet anser att det inte behövs. Socialdemokraterna menar att en uppgörelse om snabbtåg är ett så långsiktigt åtagande att det förutsätter bredast möjliga förankring i riksdagen. Miljöpartiet, som gärna vill ha snabbtåg så fort som möjligt, fruktar att en vetorätt för Moderaterna kan sätta käppar i hjulet för hela projektet.

MP föreslår: slopa överskottsmålet

Miljöpartiet har också föreslagit att överskottsmålet för de offentliga finanserna ska kunna slopas för att frigöra mer pengar till projektet. Socialdemokraterna har hittills ställt sig kallsinniga till detta förslag, även om de inte helt avfärdat det.

Men att Socialdemokraterna inför ett riksdagsval skulle vara beredda att ta politisk strid med Moderaterna i en så känslig fråga som överskottsmålet får nog betraktas som helt uteslutet. Även om överskottsmålet tidigare diskuterats och justerats nedåt är det fortfarande en viktig del i svensk finanspolitik. Syftet med överskottsmålet är att regeringar ska kunna spara pengar i ladorna under goda tider för att kunna satsa mer när konjunkturen viker.

Nu blir det i en större blocköverskridande förhandling man ska försöka lösa dessa svåra frågor, vilket sannerligen inte lär bli enkelt.

Finansieringen svår nöt

Däremot är regeringspartierna överens om att utbyggnaden av nya stambanor ska vara klar senast år 2045 och att projektet sammanlagt inte får kosta mer än 205 miljarder kronor.

Allianspartierna har redan tackat ja till att diskutera frågan med regeringen. Också Vänsterpartiet deltar i dessa samtal, medan Sverigedemokraterna inte är inbjudna.

Både Vänsterpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill ha en satsning på snabbtåg medan Moderaterna och Liberalerna är skeptiska. Projektet är för dyrt och riskerar att tränga ut andra viktiga infrastrukturprojekt, anser de.

Utsikterna att snabbt kunna enas är förhållandevis små. Just finansieringen av snabbtågen lär bli den svåraste nöten att knäcka i de samtal som nu väntar. Oavsett om satsningen betalas inom ramen för befintliga anslag eller via lån kommer saldot för de offentliga finanserna att påverkas, vilket minskar utrymmet för kommande regeringar att genomföra reformer eller satsningar. Det här har fått både Socialdemokraterna och Moderaterna att vara försiktiga i sina uttalanden.

Skattehöjningar eller besparingar

Partierna kommer således, om de inte plötsligt kan enas om att avskaffa överskottsmålet, att tvingas diskutera antingen skattehöjningar eller besparingar för att säkra utbyggnaden av en höghastighetsjärnväg.

Till saken hör också att infrastrukturprojekt sällan håller de ekonomiska kalkylerna. Visst, det finns undantag, men de flesta stora projekt blir i slutändan dyrare än vad som beräknades i början. Regeringen har försökt gardera sig mot detta genom att tala om ett ”kostnadstak” på 205 miljarder kronor, men frågan är hur bindande ett sådant är när vi talar om ett bygge som ska vara klart först om 27 år?

Riskerar dra ut på tiden

Miljöpartiet hoppas på en uppgörelse om höghastighetstågen före sommaren, men risken är stor att de bli besvikna. Ett riksdagsval närmar sig och i det läget brukar oppositionens vilja att göra upp med regeringen vara starkt begränsad.

Mycket talar i stället för att förhandlingarna om snabbtåg riskerar att dra ut på tiden och att det knappast är troligt att de blir klara före valet. Orsaken är både projektets storlek och att finansieringsfrågan är så komplicerad och politiskt svårlöst.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Val 2018 – #dinröst

Mer i ämnet