Foto: TT

Andelen förlossningsskador skiljer mellan landstingen

Publicerad

Färre kvinnor skadas i samband med förlossningar, men bilden skiljer sig åt i olika delar av landet. Avvikelserna skulle delvis kunna förklaras genom skillnader i personalens kompetens, förmåga att upptäcka skador och patientsammansättning.

När det gäller riket i stort sett över en tioårsperiod minskar allvarliga bristningar något. Kulmen var 2004 då 7 procent av förstföderskorna drabbades. 2015 var andelen 5,3 procent, enligt ny statistik från Socialstyrelsen.

Samtidigt spretar det ordenligt i statistiken mellan olika landsting och regioner.

– Dels kan det bero på att man är olika bra på att upptäcka bristningar och registrera de åtgärder man gör i samband med förlossningar. Patientsammansättningen kan också se olika ut mellan olika landsting och regioner. Har man en stor andel förstföderskor som är äldre så har man därmed en större risk att få fler bristningar i statistiken. Man kan också vara olika bra på att förebygga bristningar i samband med förlossningar, säger Olof Stephansson, sakkunnig vid Socialstyrelsen och förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Färre blir klippta

Sett till hela landet har andelen perinealklipp – ett akut ingrepp som innebär att vaginalmynningen klipps upp i förlossningens slutskede – minskat rejält. 2.000 klipptes 12,6 procent av alla vaginalförlösta gravida kvinnor. 2015 utfördes ingreppet bara under 6,2 procent av förlossingarna.

Men regionalt sett så ser det olika ut beronde på var i landet man befinner sig. Andelen förlossningar som 2015 genomfördes med klipp var i landstingen i Stockholm 3,5 procent, i Östergötland 2,3 procent och i Kalmar 3,6. Medan andra landsting utmärker sig med avsevärt högre andelar klippta patienter: Västernorrland 13,7 procent, Norrbotten 12,3 procent och region Halland 12,1 procent.

Stockholm i topp med bristningar

Samtidigt som Stockholm placerar sig lägst när det gäller andelen perinealklipp finns där också högst andel bristningsskador, 7,3 procent mot rikssnittets 3,1.

Men enligt Olof Stephansson finns inget självklart samband mellan färre klipp och högre andel bristningar.

– I studier har vi sett att klipp kan verka skyddande om man använder sugklocka, medan vid en normal förlossning så verkar det inte finns något skyddade av klippet i sig. En bristning kan ske utan att man riktigt kan kontrollera var den sker, säger han och påpekar att det kan medföra oerhört svåra komplikationer om den omfattar slutarmuskeln och mellangården hos kvinnan.

– Ett klipp gör man under kontrollerade former, man väljer var man vill lägga det vilket gör det lättare att att sy ihop efteråt.

”Hög belastning ger ökad risk”

Mia Ahlberg, förbundsordförande för Barnmorskeförbundet, som forskat om förlossningsskador och själv arbetat som barnmorska, menar att det finns en tydlig koppling mellan hög patientbelastning, personalbrist och ökad risk för förlossningsskador.

– Man kan se att de ställen där det är högt tryck på förlossningsklinikerna, som till exempel i Stockholm, där kommer man inte till rätta med problemen.

Som motsatt exempel nämner hon östra sjukhuset i Göteborg där två barnmorskor arbetar tillsammans i utdrivningsskedet, som är förlossningen sista fas.

– Det är ett hantverk, att sakta få ut huvudet, att försiktigt vrida så att inte axeln sträcker de känsliga musklerna, säger hon och påpekar vikten av kunskapsöverföring från de äldre erfarna till de yngre barnmorskorna.

– Också att hinna reflektera över vad som gick fel. Det hinner man inte när man har ett så högt tryck, som på många större sjukhus.

Viktigt att bibehålla kompetens

Olof Stephansson menar däremot att det utifrån Socialstyrelsens statistik är svårt att avgöra hur mycket personal- och resursbristen spelar in i riskerna för förlossningskador.

– Det är svårt att säga. Rapporten som nu släppts visar bara hur trenderna ser ut och stor förekomsten är. Men det är är klart att personalsammansättning och arbetsbelastning kan spela roll. Det handlar också om att bibehålla och upprätthålla personalens kompetens så att de som är erfara och skickliga finns kvar i organisationen, så att man kan utnyttja deras kompetens, säger Olof Stephansson och tillägger:

– Ingen vill ju ha såhär stora skillnader mellan olika sjukhus och landsting. Jag tycker att den här variationen inte borde vara såhär stor, utan att kvaliteten skulle vara lika över hela landet.

Mia Ahlberg trycker på vikten av att människor som drabbas av förlossningskador törs bryta isen.

– Det är jätteviktigt att kvinnor nu vågar prata om det här, att man vågar berätta, det gör att problemen hamnar i strålkastarljuset.

Risken stiger med åldern

Ytterligare en bidraganade orsak är förstföderskornas ålder. Kvinnor i storstäderna skaffar i regel barn 4-5 år senare än kvinnor i landsbygd, enligt statisk från Statistiska centralbyrån.

– Risken för bristningar stiger med mammans ålder. Ju äldre man är desto större risk. Den starkaste riskfaktorn är om man fött barn tidigare eller inte. Väntar man sitt första barn har men en ökad risk jämfört med om man fött barn tidigare. Använder man sugklocka har man en ökad risk för bristningar, jämfört med om man inte använder sugklocka.

Förlossningsskador

Visa

Andel förlossningsskador under 2015 som resulterat i allvarliga bristningar (så kallade sfinkerrupturer, bristningar grad III och IV vid vaginal förlossninghos den förlösta kvinnan).

Län; Andel i procent

Stockholm; 7,3

Kalmar; 6,7

Gotland; 6,3

Jämtland; 5,8

Västerbotten; 5,6

Skåne; 5,5

Västernorrland; 5,5

Uppsala; 5,4

Kronoberg; 5,3

Östergötland; 5,2

Södermanland; 5,2

Västmanland; 4,7

Örebro; 4,4

Dalarna; 4,2

Gävleborg; 4,1

Västra Götaland; 4,1

Jönköping; 4

Blekinge; 3,9

Värmland; 3,7

Halland; 3,3

Norrbotten; 2,4

Rikssnitt; 5,3

Källa: Socialstyrelsen

Sfinkterruptur

Visa

En sfinkterruptur (bristning av grad III och IV) i samband med förlossning innebär att kvinnans underliv helt eller delvis spricker från slidan till ändtarmsöppningen.

Störst är risken om kvinnan förlöses instrumentellt (sugklocka eller tång) eller om barnet är stort.

Svåra bristningar i bäckenbotten ökar risken för inkontinens samt smärtor i underlivet.

Besvären förbättras med tiden men det kan ta månader att bli helt återställd. I undantagsfall krävs operation.

För en liten andel kvinnor kan besvären bli bestående. För dem finns ett bäckbottenteam med specialister från olika professioner som möts och samarbetar kring patienten.

Källa: TT / Södersjukhuset

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer