Stora bristningar vid vaginala förlossningar fortsätter att minska och har gjort så sedan 2014 – på fem år har skadorna minskat med 17 procent. Det visar statistik från Graviditetsregistret som samlar in data från landets förlossningskliniker, med undantag från fyra regioner (Norrbotten, Kronoberg, Värmland och Uppsala).
Bristningar vid förlossningar brukar delas in i fyra olika grader. Tredje och fjärde gradens bristningar kräver fler stygn än de lägre graderna och det är extra viktigt att de sätts helt rätt.
Nya rutiner i förlossningsrummet
Sedan ett antal år har särskilda insatser finansierats för att minska allvarliga förlossningsskador (i bland annat Stockholm gjordes en stor satsning 2017). Det har främst handlat om att utbilda barnmorskor, läkare och undersköterskor, vilket har lett till att flera rutiner i förlossningsrummet har ändrats.
Det kan vara hur man hanterar förlossningens slutskede, vilken ställning föderskan har samt flitigare användning av ”finska greppet”.
– För ett antal år sedan trodde man att man skulle föda snabbt, att kvinnan skulle ta i för kung och fosterland under de sista värkarna. Men nu har det visat sig att det inte alls bör gå till så, det leder snarare till fler bristningar, säger Michaela Granfors, förlossningsläkare på Karolinska Universitetssjukhuset och registerhållare för Graviditetsregistret.
Istället låter man det gå långsamt under de sista värkarna och ”hejar inte på” för att skynda på.
– Egentligen är det väldigt naturligt och det handlar mycket om kommunikation med kvinnan och att ge rätt instruktioner.
Förlossningsställningen kan påverka
Den klassiska ”gynställningen” ökar risken förs bristningar, medan att föda på sidan eller på knä minskar den. Och ”finska greppet” ger bra resultat:
– Det är effektivt att lägga en varm handduk på mellangården innan de sista värkarna. En del i skyddet av mellangården är att barnmorskan ”stödjer” den med ena handen under de sista värkarna. Finska greppet är ett exempel på det, säger Michaela Granfors.
Flera riskfaktorer
Man vet att så kallad instrumentell förlossning, när sugklocka används, är en av de största riskfaktorerna för bristningar. Även för förstföderskor är risken större, samt om barnet väger mer än fyra kilo och om sista utdrivningsskedet av förlossningen tar lång tid.
- Det är ganska komplext, man når aldrig noll, vad man än gör så brister vissa kvinnor.