– Det är jättebra. Det känns som att de verkligen har tagit sitt ansvar, säger Mirjam Törnstrand om plastpåseskatten. Foto: SVT/Bertil Ericson/TT

Försäljningen av plastpåsar har mer än halverats

Uppdaterad
Publicerad

På två månader har kunderna förändrat sitt shoppingbeteende dramatiskt. Försäljningen av plastpåsar har mer än halverats i de största livsmedelskedjorna sedan skatten på plastbärkassar infördes 1 maj.

– Det som är intressant är att vi kan se ett ändrat kundbeteende. Kunderna tar med sig något att bära i, säger Helena Esscher, presschef på Coop. 

SVT:s rundringning till de tre största aktörerna i svensk dagligvaruhandel; Ica, Coop och Axfood, visar att försäljningen av plastkassar har minskat dramatiskt. Ica och Coop uppger att försäljningen har halverats, och Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ser en nedgång med 70 procent. Samtidigt har papperskasseförsäljningen skjutit i höjden hos alla. 

Flera av kedjorna har utökat utbudet av olika sorters bärkassar. Försäljningen av flergångsbärkassar har mångdubblats från en ganska låg nivå.  

Plastavfallet ska minska

Syftet med skatt på plastbärkassar är att minska mängden förpackningar och förpackningsavfall. Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019. Det finns ett mål inom EU att minska antalet till 40 per person 2025. 

Ger klirr i statskassan

Regeringen räknar också med att plastpåseskatten ska dra in omkring 2 miljarder till statskassan i år. Hittills har det kommit in 22,3 miljoner. Summan gäller enbart maj månad, och den kommer att bli högre när alla företag som säljer plastkassar registrerat sin skatt. 

– Summan borde öka för varje månad, tills vi når en platå där det stannar på den mängd påsar som kommer att säljas, säger Titti Campalto punktskatteexpert på Skatteverket.

Tre kronor per plastbärkasse går till skatt. I många butiker kostar en plastkasse i dag mellan sex och sju kronor. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.