Cementkrisen är ett faktum i Sverige om Cementas fabrik i Slite på Gotland inte skulle få fortsätta kalkbrytningen.
Anläggningen beräknas stå för cirka 65 procent av den cement som används i landet. Och ett produktionsstopp, som fabriken hotas av, skulle få stora effekter för Sveriges gruvdrift, bygg- och infrastrukturprojekt, enligt forskare SVT har talat med.
– Om det blir stopp vid cementfabriken i Slite kommer det få väldigt stora konsekvenser på kort sikt, det går inte att bortse från det. Det går inte att byta ut cementet mot något annat på kort tid, säger Johan Silfwerbrand, professor i betongbyggnad på KTH.
Han har länge forskat och undervisat om betongens betydelse för byggandet i Sverige och beskriver en eventuell stängning av Cementa som ett moment 22.
– Betongen har en stark ställning i vår byggda miljö. Träbyggandet har ökat på senare år men det är fortfarande mindre än betongbyggandet. Men även ett trähus står på en grund av betong. Så även om alla hus gjordes av trä skulle det ändå krävas betong för grundläggning, säger han.
”Handlar om årsvolymer”
Det pågår eller planeras flera stora infrastrukturprojekt i landet som är helt beroende av cement. Johan Silfwerbrand pekar bland annat på Slussenbygget och vägprojektet Förbifart Stockholm, samt nyligen föreslagna höghastighetsbanor som alla riskerar att påverkas.
– Bara det handar om flera årsvolymer, säger han.
Utöver tillverkningen i Slite produceras 20 procent av landets cement i Skövde, de sista 15 importeras från utlandet. Men att kompensera ett produktionsstopp på Gotland med en ökad importvolym är inte ett givet alternativ, enligt Johan Silwerbrand.
Cementet från Slite är av en kvalitet som används vid just bygge av broar och anläggningar vilket ställer extra höga krav på produkterna. Det skulle även ta för lång tid, upp mot två-tre år, innan logistikkedjan är i full gång och samtidigt göra Sverige beroende av utlandet.
– Det är inte cementbrist i Europa, men det finns inte heller något överskott. Det som produceras används. Däremot kanske vi kan köpa från Kina, men där vet vi ännu mindre om vad de har i sina cement och på vilka sätt de är framställda, säger Johan Silwerbrand.
Även alternativet att återstarta gamla täkter, eller påbörja nya, är för tidskrävande och kostamt, menar han.
– Det handlar om miljarinvesteringar. Och jag tror att en återväckning skulle ta tio år, säger Johan Silwerbrand.
Ser fördelar
Holger Wallbaum är professor i hållbart byggande inom arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Han tror att ett cementstopp skulle kunna tvinga fram en påskyndning av omställningen till alternativa byggmaterial, som trä och hybridlösningar.
– Vi tappar arbetstillfällen men det ökar också potentialen för nya lösningar. Om politikerna skulle stödja omställningsprocessen skulle vi inte drabbas så mycket av inställda infrastrukturprocesser och infrastrukturprojekt. Ekonomiskt betalar vi om vi inte minskar klimatutsläppen, säger han.