Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Forskare larmar – stor ökning av stressjukdomar

De stressrelaterade sjukdomarna ökar kraftigt – och det är framförallt kvinnor som drabbas. På bara tio år har antalet patienter som remitteras till en psykiatrisk mottagning för en stressrelaterad sjukdom blivit dubbelt så många. År 2006 var det knappt 17.000 personer, förra året hade siffran stigit till över 33.000, visar siffror från Socialstyrelsen.

Två tredjedelar är kvinnor. För de flesta är det en kombination av stressfaktorer både hemma och på jobbet som orsakat sjukdomen.

– Patienterna lyfter ofta upp arbetsvolymen som det stora problemet. De klarar inte av att hantera allt som läggs på dem, säger överläkaren och forskaren Kristina Glise vid Institutet för stressmedicin i Göteborg.

Utmattningssyndrom ökar mest

Bland de stressrelaterade sjukdomarna sticker utmattningssyndrom ut mest. Sjukdomen fick en egen diagnos 2005, men det är framför allt under de senaste tre åren som siffrorna skjutit i höjden.

År 2013 gjordes 5.000 öppenvårdsbesök hos psykiatriker av personer som fått diagnosen, enligt statistik från Socialstyrelsen. Tre år senare gjordes över 25.000 sådana besök. Och när man hamnar där har det ofta gått väldigt långt. Många patienter har besökt både psykolog och utretts av andra läkare innan de träffar en psykiatriker.

– Många har levt med sina symptom under flera år. Det kan vara upprepade infektioner, huvudvärk, magbesvär, värk i musklerna, sömnstörningar, tryck över bröstet eller annat. När de kommer till mig är de allvarligt sjuka. De är otroligt trötta och energilösa. De sover dåligt. De har svårt att koncentrera sig, svårt att komma ihåg saker, de är irritabla och har ofta mycket oro och känner sig nedstämda, säger Kristina Glise.

Inte frisk på tio år

Det tar dessutom ofta lång tid att bli frisk. Pågående forskning tyder på att de flesta av de som drabbas av allvarligt utmattningssyndrom inte är helt friska ens efter tio år.

Även om den kraftiga ökningen till viss del kan förklaras av att utmattningssyndrom är en ny diagnos som både vården och samhället fått upp ögonen för, är det inte hela förklaringen, menar Kristina Glise.

– Det kan ligga något i att det finns en viss ”smittoeffekt” när det gäller vissa diagnoser. Men det är ingen tvekan om att de patienter vi ser är allvarligt sjuka. Utmattningssyndrom är en verklig sjukdom, den sitter i hjärnan och är ett allvarligt tillstånd. Vi måste göra allt vi kan för att förebygga den här sjukdomen.

Så söker du hjälp mot stress och utmattning

Visa

Kontakta vårdcentralen eller din företagshälsovård. Det kan ta lång tid att återhämta sig från stressjukdomar och därför är det viktigt att söka vård så fort som möjligt.

Genom vårdcentralen kan du få träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog, eller få hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut.

Det finns också öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Ring 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du kan vända dig. På deras hemsida kan du läsa mer om symptom relaterade till stress.

Barn och ungdomar

Är du under 18 år kan du kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola.

Föräldrar kan om det gäller små barn kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer