Varje år är tusentals barn aktuella för utredning om vårdnad, boende eller umgänge. Enligt Socialstyrelsen rörde det sig exempelvis om drygt 6 000 barn i åldern 0–17 år under 2016. Foto: TT

Forskare: Allvarliga brister i systemet för utredningar av vårdnadstvister

Publicerad

I en ny studie vid Uppsala Universitet riktar forskaren Annika Rejmer skarp kritik mot systemet för utredningar av vårdnadstvister. Enligt henne saknar de som utreder tillräckliga befogenheter för att kunna avgöra vad som är bäst för barnet, trots att det enligt svensk lag ska vara avgörande.

Varje år är tusentals barn aktuella för utredning om vårdnad, boende eller umgänge. Enligt Socialstyrelsen rörde det sig exempelvis om drygt 6 000 barn i åldern 0–17 år under 2016.

Systemet för utredningarna har dock länge fått kritik av bland annat Rädda barnen för att inte tillräckligt se till barnets bästa och i en ny studie menar nu forskaren Annika Rejmer att utredningssystemet som det ser ut idag faktiskt inte kan avgöra vad som är bäst för barnet.

-  Handläggningordningen har inte reformerats för att kunna hantera den svenska lagstiftningens anpassning till barnkonventionen, säger Annika Rejmer, docent i rättssociologi.

Bristande befogenheter

Enligt Annika Rejmer ligger nyckelproblemet i att de som utreder vårdnadstvister saknar ett flertal viktiga verktyg för att kunna leverera ett objektivt och sakligt underlag.

Exempelvis har utredarna enbart befogenheter att hämta information om familjen från socialtjänstens register och polismyndighetens belastnings- och misstankeregister, som alla, enligt Annika Rejmer, saknar ett barnperspektiv.

Utöver det,  bygger de flesta utredningsåtgärder vid en vårdnadstvist på frivillig medverkan från föräldrarnas sida, till exempel utrednings- samtal med barn, hembesök, informationsinhämtning från hälso- och sjukvård och val av referenspersoner.

– Kan du inte utreda om en förälder exempelvis lider av psykisk ohälsa eller prata med barnen, då har ju utredarna bara en magkänsla att gå på, ”vem ska jag tror på?”, säger Annika Rejmer.

Barn tvingas umgås med föräldrar som är våldsamma

Vid en bedömning av barnets bästa ska tingsrätten alltid göra en bedömning av risk, barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna samt ta hänsyn till barnets egen vilja. Men då utredarna, enligt Annika Rejmer, inte ordentligt kan utreda risk och inte heller alltid kan ta hänsyn till barnets vilja menar hon att det enda alternativet som ofta kvarstår är barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrarna.

– Den allvarligaste följden av det här är att vi har barn som är rädda för att åka på umgänge till föräldrar som är berusade, det är att vi har barn som tvingas ha umgänge eller bo hos föräldrar som är våldsamma eller som lider av psykisk ohälsa. I och med detta tar inte samhället sitt ansvar att vara barnets yttersta skyddsnät, säger Annika Rejmer.

Heléne Fritzon ”Inga barn ska lämnas i sticket”

Under åren så har det gjorts olika utredningar och reformer med syfte att stärka barnrättsperspektivet och i en utredning som överlämnades till regeringen förra året föreslogs bland annat att socialtjänsten ska få rätt att prata med barnet utan föräldrarnas samtycke.

Ännu har inget hänt men i en skriftlig kommentar till SVT Nyheter skriver biträdande justitieminister Heléne Fritzon att betänkandet pågår i Regeringskansliet och att de kommer ta ställning till förslagen under nästa mandatperiod. Hon skriver också:

”Det är angeläget att vi säkerställer att vårdnadsutredningarna ger domstolarna ett bra beslutsunderlag. En självklar utgångspunkt för mig är att inga barn ska lämnas i sticket men inget barn ska heller hamna i kläm.”

Annika Rejmer: ”Jag har väntat i över 20 år”

Annika Rejmer efterfrågar dock en radikal förändring.

– Jag har väntat i över 20 års tid på att någon ska ta ett helhetsgrepp om det nuvarande systemet, men det finns ingen som har visat intresse, säger hon.

En konkret förändring som hon skulle vilja se är att de som utreder vårdnadstvister ska få samma befogenheter som de som utreder om ett barn far illa.

– Barnavårdsutredare har all behörighet som vårdnadsutredarna behöver, så det enklaste sättet att reformera det här, enligt mitt sätt att se, är att så fort det kommer fram uppgifter om våld, missbruk eller psykisk ohälsa vid en vårdnadstvist så ska det automatiskt också startas en barnavårdsutrening och då kan man utreda allt det här, säger hon.

Vem gör vad vid vårdnadstvister

Visa
  • Ett vårdnadsmål initieras genom att en förälder eller föräldrarna tillsammans stämmer i tingsrätten.
  • Konflikter om barns vårdnad handläggs som ett civilrättsligt tvistemål av allmän domstol.
  • Av Föräldrabalken, FB, framgår att tingsrätt är första instans.
  • Vårdnadsmål är till skillnad från sedvanliga tvistemål indispositiva vilket innebär att parterna inte kan förlikas. Domstolen måste pröva och döma utifrån föräldrarnas överenskommelser eller om de inte kan komma överens, avkunna dom utifrån gällande formella normer.
  • Tingsrätten saknar egna resurser för att utreda barnets bästa. Däremot kan tingsrätten uppdra åt socialnämnden eller annat organ att verkställa en vårdnadsutredning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer