Likvärdigheten mäts utifrån flera faktorer. Undersökningar visar att likvärdighet mätt i betyg och resultat har försämrats, liksom likvärdigheten sett till segregation.

Även likvärdighet mätt i föräldrars bakgrund och tillgängligheten till skolor har försämrats, enligt Eva Andersson, professor i kulturgeografi.

– Samlat kan man säga att det är segregation mellan skolor och bostadsområden som ger sämre likvärdighet. Barn med olika bakgrund blandas allt mindre, säger hon.

Forskning visar att en blandning av elever från olika bakgrunder bidrar till att elever som behöver mer stöd lyckas bättre.

Stora kvalitetsskillnader

Helena Holmlund, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, menar att det råder relativt stora skillnader mellan skolors kvalitet i Sverige och att skolvalet leder till ökad skolsegregation.

– Det finns systematiska skillnader i skolors kvalitet mellan olika kommuntyper. I genomsnitt är skolorna bättre i storstadsområden än på landsbygden – även om det så klart finns både bra och dåliga skolor i alla kommuntyper, säger hon.

Eva Andersson tillägger att det inte är lika vanligt att föräldrar på landsbygden tänker att deras barn ska gå vidare till en högre utbildning, jämfört med föräldrar i storstäder.

– Familjens betydelse har ökat över tid. Studievana i hemmet har blivit allt mer viktigt för att elever ska lyckas, säger Eva Andersson.

Hör forskarna om likvärdighet i skolan i klippet ovan.