Under julimånaden 2018 uppmättes flera värmerekord och långvarig torka rådde – vilket bidrog till de förödande bränderna.

70 procent av den yta som brändes ned orsakades av bränder som redan hade blivit släckta en eller två gånger, enligt Anders Granström, som författade en rapport för MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, efter bränderna 2018.

– Det var en av de allvarligaste faktorerna bakom 2018 års katastrofsommar, att man inte skötte eftersläckningen väl.

Eftersläckning är det släckningsarbete som tar vid när räddningstjänsten har avslutat sin insats. Särskilt vid långvarig torka kan det fortfarande glöda längre ned i marken och eftersläckning är nödvändigt för att förhindra att nya bränder blossar upp.

Finns brister

Ansvaret för eftersläckning vilar på markägaren, alltså skogsägare och skogsbolag. När det gäller skogsbolagen anlitar de oftast underleverantörer för att sköta arbetet.

– Ibland går det väldigt bra, några gånger då och då går det inte bra. Man är inte tillräckligt kompetent och förstår inte allvaret i det hela.

Underleverantörerna är enligt Granström ofta mindre skogsvårdsfirmor vars huvuduppgifter är att plantera och utföra manuell röjning.

– Eftersläckning är ett ganska kvalificerat jobb egentligen och kräver att den personal som sätts in är kunnig på det hela och förstår riskerna.

Granström tycker att lagen borde vara tydligare i skogsbolagens ansvar för eftersläckning.

SCA: ”En klar förbättring”

Jonas Mårtensson är affärsområdeschef vid SCA skog, ett av Sveriges största skogsbolag. Han säger att SCA alltid kräver att deras underleverantörer har rätt utbildning.

– Här har branschen tillsammans med myndigheter tagit fram instruktioner och riktlinjer för hur man ska tänka som markägare, säger han och fortsätter:

– Det är en klar förbättring. Det har vi inte haft på samma sätt tidigare så det kommer också göra att efterbevakningsarbetet kommer fungera mycket bättre framåt än vad det har gjort historiskt.