Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Före och efter: På Skogaryds forskningstation utanför Vänersborg testar man vad som händer. En barriär har gjort delar av hygget blött igen. Se skillnaden, och hör varför inte våtmarker kan kompensera för andra utsläpp. Foto: SVT

Forskning: Därför kan inte våtmarker fixa Sveriges klimatutsläpp

Uppdaterad
Publicerad

Våtmarker lyfts ofta fram som en snabb klimatlösning. Men ny forskning visar att återvätning bara ger liten minskning av de svenska koldioxidutsläppen – trots mångmiljonsatsningar.

För regeringen är våtmarker en viktig klimatåtgärd, man satsar fler hundra miljoner kronor varje år, men det finns inga mål i Sverige på hur mycket mark som ska återvätas. En utredning har föreslagit att 100 000 hektar skog och 10 000 hektar åker ska återvätas inom 20 år. Men hittills håller man inte ens halva det tempot och utsläppsminskningarna i dag är närmast försumbara.

Om förslaget blir verklighet kan forskare nu visa att det i bästa fall kan minska koldioxidutsläppen med omkring en miljon ton om året. Det motsvarar endast en tiondel av de totala utsläppen från utdikade marker och bara omkring ett par procent av de samlade utsläppen i Sverige. Det är dessutom om 20 år – om åtgärderna har blivit av och fått fullt genomslag.

Saknas andra verktyg

Torvforskaren Amelie Lindgren från Göteborgs universitet säger att utsläppen från dikade torvmarker måste stoppas. Men hon tycker samtidigt att det läggs för mycket vikt vid våtmarker.

– Jag tänker att den har fått en betydelse i brist på annat, säger Lindgren.

– Man har försvinnande få verktyg i sin verktygslåda i dag. Det en bra idé men det kommer inte att räcka på långa vägar att återväta Sveriges alla dikade torvmarker för att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser från Sverige.

SÅ MYCKET KAN ÅTERVÄTNING MINSKA UTSLÄPPEN

Under 1800- och 1900-talen dikades enorma arealer torvmarker för att få nya åkrar och bättre skogsmarker. Men när marken blev torrare började all torv som lagrats i myrar och mossar under årtusenden att brytas ner och avge koldioxid och lustgas.

För att nu få stopp på det kan man täppa igen dikena för att höja vattennivån igen, det är det som kallas återvätning.

Hittills har det satsats mest på återvätning i skogen, men vad forskarna här visar är att det är mycket bättre för klimatet att göra det på åkermark. Forskarna kan visa att om utredningens förslag genomförs kan utsläppen sänkas 1-1,2 miljoner ton CO2/år vid 2045.

Vid ett teoretiskt maxscenario kan utsläppen minskas med 4,5-5 miljoner ton CO2.

Källa: Göteborgs universitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.