– Det cirkulerar myter om att Sverige skulle vara bland de värst drabbade av covid-19 i Europa. Det stämde i viss mån i slutet av den första vågen i maj, och det tycks vara den bild som har fastnat på näthinnan hos många. Men nu ser man att Sverige är ett av de mer lindrigt drabbade länderna i Europa, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker vid Stockholms universitet och författare till boken ”Corona – vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv”.
– Ungefär två tredjedelar av länderna i Europa har en betydligt högre överdödlighet än Sverige. Men i Norden ligger Sverige fortfarande i särklass högst. Än så länge, ska jag säga, för situationen i Danmark försämras nu under början av året, tillägger han.
Robust mått
Överdödligheten räknas ut genom att jämföra hur många som har dött under året jämfört med de föregående fyra åren, och är ett av de mer exakta sätten att undersöka hur ett samhälle påverkas av exempelvis en pandemi.
Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist är det ett grundläggande redskap för att analysera följderna av hungersnöd, farsoter och andra historiska händelser.
– Det är ett robust mått, som gör det möjligt att jämföra olika länder med liknande demografi. Att utgå från ländernas egen rapportering av smitta och dödsfall i covid-19 är i princip meningslöst, eftersom testning och kriterier varierar så mycket. Att dessutom göra det vecka för vecka i början av en pandemi är närmast intetsägande, eftersom situationen förändras kraftigt ju längre smittan pågår. Det vet vi sedan tidigare pandemier, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Beror på metod
Karin Modig är docent i epidemiologi vid Karolinska institutet och har under året som gått också genomfört studier kring överdödlighet.
Hon delar bilden av att många länder i Europa har en högre överdödlighet än Sverige, men pekar samtidigt på att olika forskningsmetoder kan ge lite olika resultat.
Finns det något som talar för att Sverige kan ha haft än högre dödlighet än vad den här studien visar?
– En metod där man tar ett genomsnitt av tidigare år ger ofta en lite lägre överdödlighet än om man har en mer avancerad metod där man beräknar förväntade dödstal mot observerade dödstal baserad på en trend de senaste åren. Det beror på att dödligheten generellt sett förbättras lite för varje år, vi har en nedåtgående trend i dödlighet i allmänhet, säger Karin Modig.