Det är regeringens utredare Jörgen Tholin som lämnar ett paket av förslag som främst berör lärare och elever i gymnasieskolan. Det centrala är förslaget att ersätta kursbetygen med ämnesbetyg. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet.
Utredningen och dess förslag möttes av gillande från Anna Ekström (S).
– Dagens betygssystem uppfattas av många som bestraffande. Det bidrar till en fragmentering av lärandet, säger Anna Ekström.
– För mig är det viktigt att eleverna får mer tid att utvecklas inom ett ämne innan betyg sätts. De ska betygsättas för vad de kan när de lämnar gymnasiet, snarare än vad de tog med sig in under sitt första år. Det är ett stort problem i dagens system att ett enstaka kunskapskrav kan få stora inverkan på en elevs slutbetyg.
Skapar stress
Den största svagheten med kursbetygen är att de skapar en fragmentisering, enligt Jörgen Tholin:
– Vi har fått unga människor att se på kunskap som små, små bitar som inte hänger ihop. När vi träffar elever runt om i landet talar de mycket mer om hur man betar av kurser och använder strategier för att få bra betyg än vad man lär sig i skolan, säger han till TT.
På DN Debatt beskriver han också den stress kursbetygen skapar då vart och ett av dem följer med under hela utbildningen. En svag insats i början väger lika tungt i meritvärdet som senare och starkare insatser. Ett ämnesbetyg kommer i stället att visa vad eleven kan i hela ämnet när den lämnar gymnasieskolan. ”I mer omfattande ämnen får eleverna betyg vid flera tillfällen under studierna i ämnet men det är bara elevens sista betyg som blir det slutgiltiga och som räknas in i meritvärdet”, summerar han.
Kompensatoriskt
Betygsutredningen föreslår vidare en kompensatorisk betygssättning i grund- och gymnasieskolan, vilket ger lärarna möjlighet att ge mer rättvisa betyg. Dagens betygkriterier uppfattas nämligen som orättvisa. ”För att få exempelvis betyget C måste eleven prestera minst C på alla delar av kunskapskravet. En enda del med sämre resultat gör att betyget blir lägre. Eleverna upplever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation”, skriver Tholin.
I betänkandet finns också ett förslag om ytterligare ett betyg för underkänt. I dag finns betygssteget F, vilket ska täcka allt från nästan godkänt till långt från godkänt. ”En majoritet av de lärare jag träffat har påtalat behovet av ett betyg som ger en tydligare återkoppling till de elever som är nära att få ett godkänt betyg”, skriver Tholin.