Förra sommaren trädde karriärreformen bland lärare i kraft för att höja yrkets status. Två nya tjänster skapades, förstelärare och lektorer, med ordentliga lönepåslag. Reformen har dock inte fått den effekt man hoppats på från lärarhåll, visar en undersökning från Lärarförbundet som TT tagit del av.

Drygt sju av tio, 71,4 procent av de 2 000 personer som är tillfrågade, säger att karriärtjänsten de fått är ett tidsbegränsat förordnade.

– Det är naturligtvis under all kritik, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand.

– Det är orimligt att ha så korta lärarkarriärer och det lockar inte nya personer till yrket.

Vill säkra upp

Varför blir det så?

– Jag tror att det handlar om att kommuner och fristående skolor är osäkra på vad den här reformen innebär och om den är långsiktig. Man vill säkra upp.

Men det finns ett brett politiskt stöd för karriärvägar för lärare och Folkpartiet vill nu skärpa reglerna för förstelärare, bland annat med krav på fast anställning.

– Det är inte första gången vi hör kritik och vi tycker att det är dags att strama upp styrningen av förstelärartjänsterna, säger Christer Nylander, partiets talesperson i skolfrågor och vice ordförande utbildningsutskottet.

Nationell samling

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP):

– Vi har tidigare tillsammans med lärarfacken krävt permanenta tjänster och jag undrar varför inte Folkpartiet gjorde något åt det under alla år som man satt i regeringen, säger han.

– Det som behövs nu är en nationell samling för läraryrket där vi både kvalitetssäkrar karriärtjänsterna men också gör breda satsningar på att höja lärarlönerna.

Vad är din uppfattning om reformen?

– Som många reformer Alliansen genomfört, ömsom vin, ömsom vatten. På en del skolor har det gjorts på ett bra sätt och läraren fått tydligare arbetsuppgifter. På andra skolor har det inte alls varit välplanerat och på ytterligare har man inte ens tagit emot den här satsningen.