Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Ett aggressivt Ryssland bör utgöra den huvudsakliga grunden för utvecklingen av det svenska totalförsvaret”, säger Hans Wallmark (M). Hör mer om försvarsberedningens rapport i klippet. Foto: Adan Ihse/TT

Försvarsberedningen i ny rapport: Ryskt angrepp kan inte uteslutas

Uppdaterad
Publicerad

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas och trots att Ryssland är uppbundet i Ukraina finns förmåga till operationer mot Sverige.

Det är några av slutsatserna i försvarsberedningens rapport ”Allvarstid” som presenterades på måndagen.

– Det här är en tydlig signal till Ryssland, säger en av personerna som arbetat med rapporten.

Rapportens titel ”Allvarstid” ska enligt SVT:s källor härstamma från beredskapsåren 1939-1945.

– Rapporten är en tydlig signal till Ryssland. Nu biter vi ifrån med skrivningar som är skarpare än någonsin, säger en av personerna bakom rapporten.

Kriget i Ukraina

”Nu är det bråttom”

Den säkerhetspolitiska analysen utgår från samma skrivelse som analysen som publicerades för fem år sedan, att ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller ytterligare hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.”

– Den generella synen i beredningen har varit att nu är det bråttom och vi hoppas att den här rapporten därför också ska skicka signaler till totalförsvarets strukturer att nu är det ”allvarstid”, nu gäller det att ta tag i saker, säger en källa med insyn i arbetet.

Ryssland har sänkt tröskeln

I rapporten konstaterar man att Rysslands markstridskrafter är uppbundna i Ukraina, men att det trots det finns flera militära hotbilder mot Sverige.

”Ryssland har dessutom ytterligare sänkt sin tröskel för användande av militärt våld och uppvisar en hög politisk och militär riskbenägenhet. Rysslands förmåga att genomföra operationer med flygstridskrafter, sjöstridskrafter, fjärrstridsmedel eller kärnvapen mot Sverige är fortsatt intakt. Ryssland har också förmåga att verka med specialförband.” skriver man.

Ny doktrin

I rapporten stakas en ny säkerhetspolitisk doktrin ut. Innan Nato-ansökan har den här typen av utgångspunkt handlat om att Sverige byggt sin säkerhet på solidaritetsförklaring med de andra nordiska länderna och EU-länderna.

– Solidaritetsförklaringen är nu ersatt med en skrivning om att ”Sveriges vitala nationella säkerhetsintresse är att hävda vårt lands självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Vi är beredda att ytterst med vapenmakt försvara vårt land, vår befolkning, vår demokrati, vår frihet och vårt sätt att leva”. Det är den nya säkerhetspolitiska doktrinen och det sker inom ramen för medlemskap i Nato, säger en källa med insyn.

Under en pressträff på måndagen presenterades rapporten för allmänheten.

Försvarsminister Pål Jonson avböjer att kommentera i nuläget.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Känna sin fiende, ett starkt luftförsvar och uppgifter till alla” – Hör major Roger Djupsjö om vilka lärdomar från Ukraina som kan stärka Sveriges försvar.

Lyfter fram även Kina

Försvarsberedningens säkerhetspolitiska delrapport som presenteras i morgon blir underlag till den slutrapport som ska staka ut riktningen för det svenska försvaret till och med 2030.

I försvarsberedningen ingår samtliga riksdagspartier. Enligt SVT:s källor är partierna överens i allt förutom Nato-medlemskapet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet har anmält avvikande uppfattning.

Nytt för årets säkerhetspolitiska rapport är även att Kina lyfts upp som ett globalt hot på ett helt annat sätt än tidigare, med ett eget kapitel där man konstaterar:

”Kina är en auktoritär, kommunistisk och nationalistisk enpartistat som utmanar den regelbaserade världsordningen, rustar upp militärt och uppträder aggressivt. Parallellt sker en tilltagande övervakning, kontroll och repression av de egna medborgarna i Kina och utomlands.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kriget i Ukraina

Mer i ämnet