Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Innebär det nya regelverket för sjöminor att användningströskeln sänks? Örlogskapten Anders Ellström reder ut vad de nya reglerna innebär här. Foto: Försvarsmakten

Försvarsmakten vill kunna lägga ut sjöminor i svenska vatten – även i fredstid

Uppdaterad
Publicerad

Nu ber försvaret regeringen om en regeländring inför ”snabbt uppkomna mycket allvarliga lägen”.

– Vi behöver ha de här verktygen för att uppfylla vårt uppdrag att skydda landet och dess invånare, säger örlogskapten Anders Ellström.

Försvarsmakten vill kunna minera svenskt vatten i gråzonslägen då regeringen ännu inte utlyst höjd beredskap.

I en skrivelse från Försvarsmakten till regeringen skriver myndigheten att man har behov nya regler för att ”snabbt kunna agera vid risk för väpnat angrepp”. Situationerna som nämns är att ”förhindra en angripare att landstiga i en viss hamn” men också att skydda marinens baser.

– Vi hoppas att regeringen kommer att besluta om en ny förordning när det gäller marinens möjligheter till fredstida ingripanden. Orsaken är att det som reglerar detta i dagsläget är en gammal generalorder från 1967 som Försvarsmakten inte längre tycker är ändamålsenlig, säger försvarsjurist Michael Bergström.

Regelverk för gråzonssituationer

När det gäller minering under höjd beredskap eller krig ser Försvarsmakten inte något behov av att ändra regelverket, i stället handlar det som så kallade gråzonssituationer.

”Det finns ett behov av att i vissa snabbt uppkomna mycket allvarliga lägen (före höjd beredskap) kunna lägga ut okontrollerbara sjöminor även innan regeringen har hunnit fatta beslut om detta”, skriver försvaret.

Åtgärderna som Försvarsmakten vill se på plats nu handlar om så kallade okontrollerbara minor som kan utlösas av olika förändringar i vattnet när ett fartyg passerar minan, såsom buller, magnetisk påverkan eller förändringar i vattentrycket.

Inte använts skarpt sedan beredskapsåren

Enligt marinen har den här typen av okontrollerbara minor inte använts skarpt i Sverige sedan beredskapsåren.

– Det gjorde man senast under andra världskriget, säger örlogskapten Anders Ellström som arbetat med skrivelsen till regeringen.

Finns det risk för att tröskeln nu sänks för användning av minvapnet?

Nej, det skulle jag inte säga. Detta är ett område som omgärdas av stort ansvar både i planering och genomförande, men det är likväl så att vi behöver ha de här verktygen för att uppfylla vårt uppdrag att skydda landet och dess invånare.

För närvarande arbetar försvarsdepartementet med ärendet och senare i år väntas regeringen ta beslut om en ny förordning, alternativt en ändring av de befintliga förordningarna om militära insatser.

Höjd beredskap

Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig, och ger regeringen större handlingsfrihet att fatta olika beslut. Det kan ske vid till exempel krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar landet, dess säkerhet och självständighet.

Källa: krisinformation.se/MSB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.