Försvarsexperter: Sverige har inga garantier för militärt stöd

Uppdaterad 20 april 2022

Publicerad 23 mars 2022

Rysslands invasion av Ukraina har satt Sveriges försvarssamarbeten i blixtbelysning. Men om Sverige skulle bli angripet är inget land skyldigt att bistå Sverige med trupper visar SVT:s genomgång.

– Samarbetena skapar möjligheter i olika kombinationer av hjälp och stöd i en kris- och krigssituation. Men det är ingen pakt, så det finns inga garantier för militärt stöd, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan.

Samarbetet med Finland är Sveriges mest djupgående. Det sträcker sig även in i ett eventuellt krig och länderna har deklarerat en vilja att skicka trupper till varandra vid ett angrepp. Men någon garanti finns inte.

Matti Pesu, senior forskare på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, tror dock att Finland skulle skicka trupper till Sverige vid ett eventuellt angrepp.

Sverige och Nato

– Det skulle vara ett stort politiskt beslut, men det bilaterala samarbetet är så djupt att det skulle vara jättesvårt att säga nej, säger han.

Inga garantier

SVT har granskat 18 av Sveriges försvarsavtal och inga garantier om hjälp i form av väpnade styrkor finns.

– Sverige har blivit bättre på militär samverkan med andra stater, men i det här sammanhanget saknar vi i stället ömsesidigt bindande försvarsförpliktelser, säger Jacob Westberg, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

I EU:s försvarsklausul står det visserligen att en medlemsstat ska hjälpa en angripen medlemsstat “med alla till buds stående medel” – något som Sverige och Finland nyligen påminde övriga medlemsländer om.

– På något sätt skulle Sverige få hjälp, menar Malena Britz, forskare på Försvarshögskolan.

– Men det kan vara pengar eller vapen och inte boots on the ground i första hand.

Avskräckande syfte

Enligt Magnus Christiansson har samarbetet med USA, med eller utan säkerhetsgarantier, ett viktigt avskräckande syfte.

– Varje gång amerikanska styrkor finns i Sverige så sänder det en skarpare signal till Ryssland om vänskap mellan Sverige och USA, säger han.

Tanken med Sveriges många försvarssamarbeten är enligt Magnus Christiansson den handlingsfrihet som kommer med att vara alliansfri.

– Man upplever att man inte blir bunden så som man blir om man är med i försvarsallians.

Om Sverige skulle stå inför en väpnad attack så måste Sverige i dagsläget i första hand lita på det egna försvaret, enligt honom.

– I andra hand måste förhoppningen gå till att de här samarbetena har skapat så starka band och att Storbritannien och de andra stormakterna vid det här hypotetiska tillfället inte har andra prioriteringar att tänka på.

Sveriges försvarssamarbeten

Bilaterala samarbeten

Finland

Sverige och Finland har likartade säkerhetspolitiska utgångspunkter. Båda länderna vill fördjupa ett redan omfattande samarbete på försvarsområdet. Sverige samverkar med Finland både bilateralt och inom befintliga multilaterala forum som det nordiska försvarssamarbetet Nordefco, EU, FN och Nato.

USA

Samarbetet med USA utgår från den avsiktsförklaring (Statement of Intent) som undertecknades 2016, vilken omfattar avsikten att utöka samarbetet inom operabilitet, övning och utbildning, materielsamarbete, forskning och utveckling samt internationella operationer.

Storbritannien

Samarbetet med Storbritannien ska syfta till att optimera användningen och utvecklingen av ländernas försvarsförmågor. Vidare ska samarbetet bidra till att förstärka möjligheten till operativ samverkan. Samarbetet med Storbritannien bedrivs huvudsakligen inom ramen för det brittiskledda Joint Expeditionary Force (JEF).

Danmark

Samarbetet med Danmark utgår från det bilaterala samförståndsavtalet för försvarssamarbete som undertecknades i januari 2016. Av samförståndsavtalet framgår att samarbetet syftar till att stärka de båda ländernas operativa förmåga.

Norge

Samarbetet med Norge bedrivs huvudsakligen inom ramen för Nordefco och det trilaterala samarbetet mellan Sverige, Norge och Finland.

Frankrike

Försvarsmaktens samarbete med Frankrike är framför allt genom svenskt deltagande i Operation Barkhane Task Force Takuba i Mali.

Nederländerna

Nederländerna bidrar med en stabsofficer till Nordic Centre for Gender in Military Operations (NCGM) samt deltagit i centrets styrgrupp.

Polen

Försvarsmakten arbetar kontinuerligt för att vidmakthålla och utveckla nivån på det bilaterala försvarssamarbetet med Polen.

Tyskland

Pandemin har även under 2021 begränsat samarbetet med Tyskland och Försvarsmakten har under hösten 2021 fokuserat på att återuppta arbete.

Multilaterala samarbeten

Nato

Sveriges samarbete med Nato är centralt för den nationella försvarsförmågan och för förmågan att genomföra operationer tillsammans med andra i eller utanför närområdet. Partnerskapet med Nato ger tillgång till metoder och teknik liksom även kvalificerad utbildnings- och övningsverksamhet. Dessa delar bidrar samtliga till nationell förmågeutveckling och byggandet av ett starkare försvar. Sverige har inom Nato status som Enhanced Opportunities Partner (EOP), vilket erbjuds utvalda partnerländer på treårsbasis.

Försvarsmakten fortsätter delta i EU:s krishanterings- och utbildningsinsatser vilka bidrar till fred och säkerhet i berörda länder och regioner samt till att höja den samlade europeiska militära förmågan.

Estland, Lettland och Litauen

Samarbetet med Estland, Lettland och Litauen har fokus på erfarenhetsutbyte samt utbildnings- och övningssamarbete. Samarbetet har bidragit till att vidmakthålla den militärstrategiska operabiliteten med de baltiska länderna och haft positiv inverkan på Försvarsmaktens operativa förmåga.

Förenta Nationerna (FN)

Samarbete med FN syftar till att fördjupa och bredda kunskap om FN-systemet samt att bidra med erfarenheter och expertis till utvecklingen av FN:s krishanteringsförmåga. Sveriges deltagande med väpnad styrka inom FN-insatser är långsiktigt.

Joint Expeditionary Force (JEF)

Samarbetet leds av Storbritannien och syftar till att utveckla förmågan att kunna genomföra gemensamma operationer och insatser. I samarbetet ingår dessutom Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Sverige och, sedan 2021, även Island.

Framework Nations Concept (FNC)

Samarbetet inom FNC leds av Tyskland och rymmer en rad olika projekt inom olika områden som sjukvård, CBRN, civil-militär samverkan, logistik etcetera.

Nordic Defence Cooperation – Nordefco

En mängd frågor hanteras inom de olika arbetsgrupperna för förmågeutveckling, materiel, personaloch utbildning, övning och träning, och operationer.

Samarbete mellan Sverige, Norge och Finland

Samarbetet ska bidra till att förbättra de deltagande ländernas förmåga att genomföra militära operationer.

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Under det svenska ordförandeskapet i OSSE 2021 förstärktes den svenska delegationen i Wien med två militärrådgivare, samt med en militärrådgivare till den trilaterala kontaktgruppen i Minsk.

Källa: Försvarsmakten och försvarsdepartementet

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.