Förtroende för SVT fortsätter sjunka

Publicerad

Raset i förtroende för SVT och SR de senaste åren fortsätter bland unga och väljare långt till höger. Samtidigt ökar tilliten något hos vänsterväljare. SOM-institutet bekräftar att tilltron till public service blir alltmer politiserad.

Förtroendet för public service, eller radio och tv i allmänhetens tjänst, ligger fortfarande högt. Men enligt siffror från SOM-institutet sjönk andelen som har stort eller ganska stort förtroende för SVT förra året från 77 till 73 procent.

Störst nedgång har skett de senaste åren bland unga och bland dem som anser att de ligger klart till höger på den politiska skalan.

– Det handlar dels om erfarenhet. Om man känner till en verksamhet brukar man ha högre förtroende. Yngre tittar inte lika mycket på SVT och lyssnar inte lika mycket på Sveriges Radio, säger Ulrika Andersson, forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

– Det finns andra medier som kanske passar bättre med den verklighetsbild man har. Det gäller även för dem som befinner sig på högerkanten.

Unga tappar förtroende för public service.
Personer som anser sig stå långt till höger tappar mest förtroende för SVT och SR. (stort/ganska stort 2010-2017)


Sverigedemokrater litar inte på SVT

Förtroendet från väljarna från olika partier skiljer sig inte så mycket åt enligt SOM. Omkring fyra av fem har stort eller ganska stort förtroende. Men det gäller inte ett av partierna – bland Sverigedemokrater har färre än hälften stort eller ganska stort förtroende för SVT.

Sverigedemokrater har mycket lägre förtroende för SVT,S R, UR än andra.

– Att det ändå är så pass högt. Jag trodde det skulle ha sjunkit mer, säger Aron Emilsson som är SD:s kulturpolitiske talesperson när han får se siffrorna.

Han tror inte att SD:s väljare känner igen sig i SVT:s och SR:s sätt att beskriva samhället.

– Jag tror att det visar på en tydlig spricka i tilliten till samhällskontraktet och i förtroendet mellan allmänheten och etablerade institutioner i demokratin som medierna är en del av. Man känner inte längre att medierna speglar den verklighetsbild man själv har, det man ser runtomkring sig, och de samhällsproblem man står inför, säger Emil Aronsson.

Men tycker du att SVT är vänstervridet?

– Det finns en tydlig sådan slagsida och den måste man komma till bukt med, säger Aron Emilsson som vill se en bättre granskningfunktion som kan bedöma opartiskhet.

Delar man upp siffrorna för Sverigedemokraterna ytterligare ser man att allra minst förtroende har de som är starkt övertygade anhängare. Där misstror tre av fyra personer public service.

Invandringsfrågan avgör

På högerbloggar och i sociala medier finns hård kritik mot public service som uppfattas som både falskt och vänstervridet. Ofta handlar det om invandring. Hur den frågan har behandlats av SVT och SR lyfts ofta fram som en förklaring till varför invandringskritiska personer har tappat förtroende.

– Man vinner inte på att försköna situationen. Jag har inte förtroende för SVT. Jag tycker inte att man följer avtalet med staten. Det är alldeles för vänsterinriktat, säger Göran Carlsson, som nu är medlem i Alternativ för Sverige efter att ha lämnat SD.

Göran Carlsson, medlem i Alternativ för Sverige, från Lövstabruk i Uppland litar inte på SVT.

– Det har funnits en diskrepans mellan hur public service, i alla fall för några år sedan, har rapporterat om invandringen när man ofta beskrivit den som lönsam för samhället. Man tog exempel som man senare fick rätta till, att det i stället inneburit stora problem för skola, äldreomsorg och bostadssituation, säger Aron Emilsson (SD). 

Förtroendet politiseras

På frågan om man har förtroende för radio och tv generellt är skillnaden tydlig mellan partierna. Jämför man år 2000 med 2017 minskar tilliten bland väljare från M, KD och SD, medan det ökar hos andra partier. Mest ökar det hos Vänsterpartiets väljare, från 55 till 67 procent.

Ulrika Andersson på SOM-institutet drar slutsatsen att förtroendet för public service blir allt mer politiserat.

– De senaste fem-sex åren har vi kunnat märka en tendens till det. Men inte alls om vi backar tio år tillbaka i tiden, säger hon.

Hanna Stjärne: Högt förtroende

SVT:s vd Hanna Stjärne menar att förtroendet för SVT är högt och stabilt, även bland SD-väljare

– Vi har förtroende hos Sverigedemokraternas väljare. Vi har förtroende som ligger högt hos alla grupper i Sverige. Sen den här gruppen som har riktigt högt förtroende, den skiljer sig. Ibland på grund av partihemvist, ibland beroende på ålder eller vart i landet du bor. Jag vill att så många som möjligt ska känna ett högt förtroende för SVT, säger Hanna Stjärne. 

Att förtroendet enligt SOM-undersökningen har gått ner bland unga och väljare till höger ska, enligt Hanna Stjärne, bemötas med större transparens och ökad bevakning runt om i landet.

– Jag tror att man måste titta med stor nyans på det här. Det kom en undersökning för bara några veckor sedan när det var äldre som hade lägre förtroende. Jag försöker titta på de här frågorna allmänt, och där har vi några frågor som vi jobbar extra med. Det gäller transparens i vilka journalistiska beslut vi fattar och varför, att vi förklarar det och att vi fångar in vilka frågor som är viktiga runt om i landet.

Förtroendebarometern och SOM

Visa

Nyligen publicerades Förtroendebarometern som mätt tilliten till olika samhällsinstitutioner, bland annat SVT, SR och andra medier. Den visar att förtroendet för public service är fortsatt högt men alltmer delat. Förtroendet sjunker mest bland borgerliga väljare, en förändring som fick rätt stor uppmärksamhet på högerkanten.

Men SOM-undersökningen visar inte på en lika tydlig trend, även om förtroendet för SVT ökar något bland väljarna från V och S.  Det gäller ännu tydligare för Sveriges Radio. Men tilliten ökar även bland vissa borgerliga väljare. Centerpartiets väljare har högst förtroende för SVT.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer