Siffror som Agenda låtit Universitets- och högskolerådet ta fram visar att vårterminen 2014 antogs 25 sökande med under 0,1 poäng på högskoleprovet. Det innebär att i stort sett vem som helst med grundläggande behörighet kan komma in.
Det finns attraktiva lärarutbildningar med höga antagningskrav. Men det finns också de som nästan inte har några andra krav än godkända gymnasiebetyg.
På ett par lärarutbildningar räckte det i höstas med 0,05 poäng. Av dem som skrev högskoleprovet var det bara två promille som hade så dåliga resultat. Även nu på vårterminen fanns en utbildning där 0,05 poäng räckte.
Regeringen föreslog nyligen att gränsen för att antas till högskolan ska höjas till 0,5 poäng från högskoleprovet. Maxpoängen som går att få är 2,0.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) sade i SVT:s Aktuellt den 24 mars i år att söktrycket till lärarutbildningar ökar kraftigt.
– Bara i år har det ökat med 27 procent jämfört med i fjol – ingen annan utbildning ökar så mycket, sade han.
Inte fler som påbörjar utbildning
Men söktrycket säger inte särskilt mycket om hur många som verkligen börjar på en utbildning. Om vi tittar på dem som började lärarutbildningen – alltså verkligen dök upp och registrerade sig – då hittar vi ingen ökning alls.
– När det kommer till registrering och att man verkligen startar utbildningen, då har vi inte sett den stora ökningen i statistiken, säger Carin Callerholm på Universitetskanslersämbetet.
Så det ser inte ut att bli fler lärare, egentligen?
– Nej det ser det nog inte ut som att det kan tyda på, säger Carin Callerholm.
Universitetslektor Hanna Enefalk i Uppsala suckar över kvalitén på dagens lärarstudenter.
– Det är tydligt att studenterna ofta inte har klarat att läsa igenom kurslitteraturen. Det har varit för mycket eller för svårt. De har försökt att efter bästa förmåga memorera vad vi har sagt muntligt i stället. Men även där har de missförstått eftersom vi uppenbarligen använt för svåra ord, säger hon.
Lektorn: De får svårt att söka jobb
Hon tror också att det blir svårt för studenterna att hitta jobb i framtiden:
– Det är ju inte bra när det är en minoritet som kan stava. När det faktiskt är en minoritet som kan skriva ett helt, sammanhängande stycke utan syftningsfel. Jag har svårt att tro att de kan få den typen av jobb där man måste skriva en rättstavad ansökan. I bästa fall kan de få andra jobb där social kompetens och sådana meriter som gäller, säger Hanna Enefalk.
På Stålhamraskolan i Södertälje säger rektor Marie Mlakar att den stora oron som rektorer har just nu är att hitta matte- och NO-lärare.
– Alla skolor vill ha tag på duktiga matte-och NO-lärare. Man måste verkligen marknadsföra sig, säger hon.
Så ni slåss om de få som finns?
– Ja lite gör vi det. Jag vet faktiskt inte hur det ser ut just nu. Vi ska lägga ut annonser och jag hoppas bara vi får sökande till dem.
”Vi kan få sökande med kockutbildning”
Några ansökningar brukar alltid trilla in, men de sökande är sällan kvalificerade. Eller ens i närheten.
– Vi kan få sökande med en kockutbildning eller som jobbar inom lokalvård eller något annat, säger Marie Mlakar.
Samtidigt som bristen på lärare blir allt mer problematisk har flera politiska partier gjort utspel om mindre klasser, som ett sätt att komma till rätta med skolans problem.
– Det är en ekvation som inte går ihop för då behöver vi ha ännu fler lärare. Det oroar mig att man från politiskt håll inte uppfattar den här frågan. Man pratar om skolan och vad som ska förändras i skolan, men väldigt lite om att höja lärarnas löner, säger Birgitta Eriksson på Lärarförbundet i Södertälje.
Reportage om lärarutbildningen i Agenda söndagen den 6 april kl 21.15 i SVT2. I studion debatterar utbildningsminister Jan Björklund (FP) med Miljöpartiets språkrör Åsa Romson om hur läraryrket ska bli mer attraktivt. Se programmet här och i efterhand här.
SVT Nyheter har genom #DinRöst granskat skolan i tre veckor. Ta del av och deltag i diskussionen på #DinRöst på Facebook. #Dinröst finns också på Twitter och Instagram som svtdinrost. Mer info om #Dinröst finns på svt.se/nyheter/val2014.