Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

FRA-lagens framtid ska avgöras i Europadomstolen

Publicerad

Den 10 juli ska Europadomstolen slutgiltigt avgöra framtiden för FRA-lagen. Domstolen ska pröva om lagen har tillräckligt med skydd för den personliga integriteten och på vilket sätt underrättelse ska få delas med andra länder. Domen kan bli vägledande för stora delar av Europa.
– När staten får så vittgående befogenheter måste det finnas tydliga ramar, säger Fredrik Bergman på Centrum för rättvisa.

FRA-lagen innebär att Försvarets radioanstalt får övervaka all internet- och telefontrafik som passerar genom Sverige i jakt på yttre hot, till exempel terrorism. 

2018 bedömde Europadomstolen, tio år efter att lagen infördes, att den inte strider mot Europakonventionen. Men i domslutet framfördes en del kritik mot lagens skyddsmekanismer för enskildas integritet. Baserat på den här kritiken har stiftelsen Centrum för rättvisa överklagat till den högsta instansen.

Två brister med lagen

Fredrik Bergman är chef på Centrum för rättvisa och enligt honom finns det i huvudsak två brister med FRA-lagen som den ser ut idag.

– Människor som felaktigt får sina e-mail eller textmeddelande avlyssnade har i praktiken inte någon möjlighet att få reda på att det har skett. Och då kan man inte heller få det rättsligt prövat.

Den andra bristen, enligt Fredrik Bergman, är att det inte finns någon tydlig reglering för hur det får gå till när svenska myndigheter ger bort information till andra länder eller organisationer.

”Har väldigt lite förståelse”

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser dock att FRA-lagen redan i dag har tillräckligt med skydd för den personliga integriteten.

– Jag har väldigt lite förståelse för den här typen av överklaganden.

Han menar att den här lagen inte är riktad mot allmänheten.

– Det här riktar sig mot terrorism, det riktar sig mot grov brottslighet, det riktar sig mot fientliga handlingar mot Sverige. Det krävs ett särskilt domstolsbeslut för att få göra det här överhuvudtaget, och det kräver starka motiv.

Vägledande för stora delar av Europa

Europadomstolen väntas lämna dom senare i år och den kan bli vägledande för alla som skrivit under Europakonventionen.

Fredrik Bergman tycker att det är bra med en vägledande dom i högsta instans.

– Det man gör på internet kan man nog inte räkna med är helt privat. Man lämnar ju ifrån sig uppgifter till Facebook eller Instagram när man lägger upp saker där. Men nu pratar vi ju om att staten har en möjlighet att övervaka vad som sker. Och när staten får så vittgående befogenheter måste det finnas tydliga ramar för det.

Det här är FRA-lagen

Visa

2008 infördes den så kallade FRA-lagen som tillåter svenska staten att bedriva så kallad signalspaning. Det innebär att Försvarets radioanstalt får övervaka all internet- och telefontrafik som passerar genom Sverige i jakt på yttre hot, till exempel terrorism. 

Lagen fick hård kritik när den infördes för att vara ett alltför stort ingrepp i den personliga integriteten hos privatpersoner. FRA-lagens försvarare hävdade å sin sida att den var helt nödvändig för att kunna bedriva effektiv signalspaning mot yttre hot.

2009 vidtogs flera åtgärder för att säkra den personliga integriteten. FRA-lagen har också utökats sen dess införande, nu har till exempel polisen tillgång till information inhämtat av signalspaning i förundersökningar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer