Bråk och tjafs mellan syskon är inte alls ovanligt. Men i vissa relationer går det för långt och kan ha stor inverkan på både den utsatta och den som är i maktöverläge.
För Fredrik, som växte upp i en förort till Stockholm, har relationen till den två år yngre brodern länge gnagt i honom.
– Jag gjorde det jag ansåg var nödvändigt för att ta sig igenom dagen. Men det är inte säkert att han tolkade verkligheten så som jag gjorde.
Det var när Fredrik började i skolan som allting förändrades. Fram till dess var han och lillebrodern bästa vänner och gjorde det mesta tillsammans.
– I skolan var det en tuff miljö där våldet var en komponent som man hela tiden behövde förhålla sig till.
”Ett övergrepp mot honom”
Fredrik bestämde sig för att förbereda sin lillebror för det som han ansåg väntade.
– Jag försökte lära honom att bli en fighter och förstå de hierarkier som fanns. Det var ett övergrepp mot honom, han var inte beredd på det och tyckte inte om det.
Ibland kunde det handla om våldshandlingar mot brodern, men oftare handlade det om psykiska övergrepp, berättar Fredrik. Till exempel kunde han tvinga sin bror att starta bråk med andra barn.
– Jag testade vad han gick för. Han hade inte bett om det, men jag lämnade inget val åt honom.
Enligt Fredrik visste deras föräldrar att syskonen var bråkiga, men att de på sätt och vis blundade för vad som pågick.
– Det finns hierarkier mellan syskon precis som mellan alla människor. Men det är mer som kan passera osett under familjefanan, man viftar bort det för att det handlar om syskon.
Skadad relation
När Fredrik var i övre tonåren lämnade han våldet, men hans bror följde inte efter.
– Det blev en mur mellan oss när jag klev åt sidan. Vi har svårt att förhålla oss till varandra och har inte riktigt funnit varandra efter ungdomsåren, säger han.
I vuxen ålder ville Fredrik först inte kännas vid sina handlingar, men han insåg snart att det var någonting som behövde bearbetas.
– Jag kan må dåligt över det i efterhand, men vi var barn och man gjorde vad man kunde för att klara sig. Jag har kommit till den punkten i mitt liv när jag har förlåtit mig själv.
Fotnot: Fredrik är ett fingerat namn.