Ny studie om syskonvåld: ”Som mäns våld mot kvinnor innan 70-talet”

Uppdaterad
Publicerad

Syskonvåld är ett relativt outforskat område i Sverige. Men det kan sätta djupa spår för den som blivit utsatt. Det visar ett pågående forskningsprojekt vid Lunds universitet.

”Han kunde spotta mig i ansiktet… Det gjorde han nästan varje dag. Han drog mig i håret så att stora tussar kom bort.”

Vittnesmålet kommer från en ännu opublicerad studie där Veronika Burcar Alm, forskare på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, har intervjuat personer som utsatts för våld av ett syskon under uppväxten.

– Syskonrelationen är förknippad med att man bråkar, slåss och att det finns en rivalitet. Det är normaliserat, men det tycks finnas en gräns. För dem vi har intervjuat handlar det inte om en rivalitet, de har varit rejält utsatta, säger Veronika Burcar Alm.

Ökad risk för våld utifrån

Det finns inte någon tydlig statistik över hur många som fallit offer för syskonvåld i Sverige. Men i en studie från 2014, som gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen, fick 2 500 unga svenskar svara på frågor om våld. 102 av de svarande uppgav att de någon gång hade utsatts för våld från ett syskon, 52 att de hade utsatts av både syskon och föräldrar.

– För de som utsatts för syskonvåld fanns det även en ökad risk att utsättas för våld av andra personer utanför familjen, säger Åsa Källström, professor i socialt arbete vid Örebro universitet, som är en av forskarna bakom undersökningen.

Saknas svensk forskning

Det finns inte heller mycket forskning om våld mellan syskon i Sverige. Men tittar man på internationell forskning (se faktaruta) i kombination med Veronika Burcar Alms intervjustudie blir det tydligt att det kan sätta djupa spår för de utsatta.

– Man kan se att det har haft ganska stora konsekvenser. De har ofta svårt att lita på folk, svårt för kritik och har ångest. Flera har gått i terapi av andra anledningar innan de kommit fram till vad som kan vara orsaken. Det har absolut satt spår, säger Veronika Burcar Alm som har fått ytterligare finansiering av Brottsoffermyndigheten för att utvidga sitt forskningsprojekt.

”Jag var aldrig trygg”

En kvinna beskriver uppväxten som ”en terrorkänsla, jag var aldrig trygg”. En annan kvinna önskade som barn att hon skulle få flytta ifrån sitt syskon till en annan familj: ”För mig så var det okej om dom gav bort mig, bara jag slapp vara där”.

– De här personerna har varit måna om att berätta just för att ingen annan berättar. De har saknat berättelserna.

Forskning visar att föräldrars användning av våld för att lösa konflikter kan smitta av sig på barnen, enligt Veronika Burcar Alm. Men det betyder inte att syskonvåld inte förekommer i andra familjer.

– De jag har intervjuat talar mycket om just frånvarande föräldrar, föräldrar som varit upptagna med sitt eget och inte riktigt har haft tid med barnen, säger hon.

Enligt Veronika Burcar Alm kan syskonvåldets status liknas vid den som mäns våld mot kvinnor hade innan 1970-talets kvinnorörelse då det började betraktas som ett socialt problem.

– Syskonvåld tenderar att ses som en privatsak precis som mäns våld mot kvinnor gjorde tidigare. När ingen talar om det är det som att det inte existerar.

Fakta om studien

I studien ”Bråk och rivalitet – eller misshandel och trakasserier? En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter av att bli utsatt för syskonvåld” har Veronika Burcar Alm intervjuat sex kvinnor som under barndomen utsatts för våld av ett syskon. Resultatet av studien i kombination med tidigare forskning kommer att publiceras i antologin ”Barn och unga i utsatta livssituationer – perspektiv från forskning och praktik” av Linnéa Bruno och Zulmir Becevic, Liber förlag.

Veronika Burcar Alm har även ett pågående forskningsprojekt där ytterligare intervjuer med utsatta, samt med yrkesverksamma inom socialt och terapeutiskt arbete, har genomförts. Forskningen finansieras av Brottsoffermyndigheten.

Forskning om syskonvåld

Det kan handla om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Det som kan känneteckna syskonvåld är att det sker systematiskt och att det blir en obalans, det vill säga att ett syskon alltid utsätter ett annat syskon.

Uppfattar något av syskonen det som ett övergrepp – och det främsta syftet är att fysiskt eller psykiskt skada den andra – har det sannolikt passerat gränsen för vanlig syskonrivalitet.

Så definierade forskaren Vernon Wiehe syskonvåld i sin bok ”Sibling abuse” som publicerades 1990 och kom att uppmärksamma ämnet i USA. Han intervjuade 150 personer som drabbats av våld från ett syskon och studien visade på långsiktiga konsekvenser för de utsatta.

I en amerikansk studie från 2014, vid University of New Hampshire, intervjuades 4 000 barn upp till 17 år om utsattheten för fysiskt och psykiskt våld. Över 20 procent av de tillfrågade svarade att de utsatts för våld från ett syskon det senaste året, flickor var något mer utsatta än pojkar.

Källa: ”Sibling abuse – hidden physical, emotional and sexual trauma” av Vernon Wiehe, “Prevalence of Childhood Exposure to Violence, Crime, and Abuse” av David Finkelhor med flera.

Har du det jobbigt hemma? Hit kan du vända dig

Ungdomsmottagningens hemsida kan du hitta en mängd olika tips om du till exempel blivit utsatt för trakasserier, hedersrelaterat våld eller våld från familjen. Här får du hjälp vem man kan prata med och hur man anmäler ett brott.

BRIS har flera olika kontaktvägar, här kan du både chatta, maila och skriva anonymt i deras forum och få hjälp av både vuxna och andra unga. De har även ett telefonnummer, 116 111, som går bra att ringa gratis till mellan klockan 14.00-21.00 alla dagar.

På Youmo finns information på flera språk. Här kan du som ung få hjälp och hitta kontaktvägar till flera forum om du behöver stöd!

Ibland vill man söka hjälp utan att någon ska veta om det. Här finns en guide över hur du döljer ditt besök i webbläsaren på datorn eller mobilen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.