Foto: TT

Friskolor utan vinst motbevisar Björklund

Utan vinstintresse blir det inga friskolor har utbildningsminister Jan Björklund hävdat gång på gång under sin tid som skolminister, även nu efter att regeringen aviserat att riskkapitalbolagen ska portas från skolan.

Men i själva verket finns det flera hundra skolhuvudmän som driver friskola i Sverige utan vinstintresse, och nu protesterar de mot Jan Björklunds budskap.

– Kom och besök och prata med oss, uppmanar Stockholms Stadsmissions direktor Marika Markovitz utbildningsministern.

– Jag är övertygad om att Jan Björklund egentligen vet att det finns många idéburna aktörer som verkligen vill gå in och driva skolor utifrån sin idé om bildning och utbildning.

Från riskkapital till hjälporganisation

För 3 000 John Bauer-elever i Mälardalen betydde konkursen i somras att de gick från den ena ägarextremen till den andra: från riskkapitalbolag till hjälporganisation.

Det blev Stadsmissionen som tog över sex av John Bauergymnasierna när riskkapitalbolaget Axcel hade satt  hela John Bauerkoncernen i konkurs. Numera heter skolorna Grillska Gymnasiet.

– Jag vet inte så mycket om Stadsmissionen, men jag hoppas de kommer att sköta det bra, säger Abbe Joof, som går i trean på Barn- och fritidsprogrammet på tidigare John Bauerskolan, numera Grillska Gymnasiet, i Stockholm.

Det är stiftelsen Stadsmissionen Skola som köpt skolorna, för tio miljoner kronor. Köpet har finansierats av stiftelsen, som är helt skild från insamlingsverksamheten.

Överskottet måste stanna kvar

Att skolorna drivs i en stiftelse betyder att överskottet måste stanna kvar i verksamheten. Det finns ingen ägare som kan ta ut vinsten.

– Vi ser det som samhällsbyggande verksamhet säger Marika Markovitz

– Vi behöver medborgare som är engagerade i samhället, oavsett om det är ekonomer eller frisörer, säger hon.

I de allra flesta länder i världen får man bara driva skattefinansierade friskolor i stiftelser och andra ägarformer som inte är vinstsyftande.

Men i Sverige är det tillåtet. Utbildningsminister Jan Björklund har gång på gång upprepat samma budskap.

– Om det bara är tillåtet att gå med förlust, då kommer ingenatt  driva detta, sa han senast i SVTs Agenda för en månad sedan.

Personalkooperativ, ideella föreningar och stiftelser som driver friskolor är ”några stycken”, sa han då.

Men i Friskolekommittens betänkande, som Jan Björklunds förre chef Lars Leijonborg lämnade över till honom i augusti, är friskolehuvudmännen sammanräknade.

Vinstdrivande bolag dominerar gymnasier

I gymnasiet dominerar de vinstdrivande aktiebolagen, men i grundskolan är det 334 stiftelser, ekonomiska föreningar och ideella föreningar som driver friskola. Det är betydligt fler än de 277 aktiebolagen.

Jan Björklund har läst friskolekommittens betänkande säger han till SVT.

– Vet du ungefär hur många som driver friskola utan vinstsyfte?

– Nej men jag vet andelen av eleverna, och det är en överväldigande majoritet av friskoleelever som går i friskola som drivs som aktiebolag.

I gymnasiet är det bara en av tio  friskoleelever som inte ska generera vinst åt aktieägaren. Men i grundskolan går fyra av tio friskoleelever i skolor som drivs utan vinstsyfte. Och totalt är det nästan 60 000 elever i grundskolan och gymnasiet som går i friskolor utan vinstsyfte enligt SVTs beräkningar.

– Stämmer det som du säger  att det inte skulle finnas några friskolor om man inte fick lov att driva dem med vinstsyfte?

– Nej det är klart det finns friskolor, men det blir många fler om man även tillåter företagsformen. Vi skulle inte få alls samma volymer annars, säger Jan Björklund till SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer