Och grundarna, Louise Ankarcrona och Louise Westerberg, valde att inte driva skolan som aktiebolag med vinstsyfte, utan startade en stiftelse istället.

– Vi såg stiftelse som den naturliga formen, säger Louise Ankarcrona. Vi ville visa exempel på en riktigt bra skola. Vi skulle använda alla pengar vi fick till att utveckla verksamheten och ville inte bli ifrågasatta.

Lånade kapital av EF

De båda grundarna hade barn som gick i skolan, och de tyckte inte den kommunala skolan i Djursholm utanför Stockholm fungerade tillräckligt bra. Kapitalet de behövde i början fick de låna via Bertil Hult, grundaren av språkreseföretaget EF.

Skolan blev snabbt populär. Det krävdes bra betyg för att komma in, vilket gjorde det lättare för skolan att nå ännu bättre resultat.

Efter några år startade de ytterligare två gymnasieskolor, i Stockholms innerstad, och så en grundskola i Djursholm. Nu är de på väg att starta sin femte skola, en grundskola inne i Stockholm.

Många av eleverna på Viktor Rydbergs Gymnasium, inte minst i Djursholm, kommer från en miljö där det är naturligt att sikta på att bli framgångsrik i affärslivet.

Några av de rikaste i skolornas styrelse

I styrelsen för skolornas stiftelse sitter ett par av Sveriges allra rikaste och mest framgångsrika företagare: EF-grundaren Bertil Hult, och H&Ms huvudägare Stefan Persson, som med familj tjänade över fem miljarder kronor i aktieutdelning bara förra året.

Men både i Djursholm och på Viktor Rydbergsgymnasiet vid Jarlaplan i Stockholm träffar vi elever som tycker det är viktigt att veta att ingen tjänar pengar på dem som skolelever.

– Det är bra att det  är en stiftelse, säger Signe Isbäck som går i ettan på dansprogrammet.

– De tar inte pengar till  sin ficka, utan de tar pengar till verksamheten och gör den bättre.

– Skolan ska vara till för eleverna och inte för att ägarna ska få ut någon slags vinst av det, säger Otto Pagels-Fick som går andra året på naturvetenskapligt program på Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm.

Får mothugg

Han får dock mothugg av ett par andra elever.

– För att de ska kunna gå med vinst så måste de ju ha något att attrahera eleverna med, en bra skola, säger Johan Sjöberg, också i tvåan på naturvetenskapligt program.

Louise Ankarcrona säger att det finns många seriösa aktiebolag som driver skolor på ett bra sätt, men också att det är lätt att dra ner på kostnaderna utan att det märks direkt.

– Det finns stora möjligheter inom skolverksamhet att snåla på pengarna och dränera verksamheten.

– Är det lärarlöner och lokaler du tänker på?

– Precis. Det är lärare och lokaler man betalar för, man har inte så mycket andra kostnader.