Magdalena Andersson (S) har skruvat upp retoriken rejält kring friskolornas vinster sedan hon tog över som partiledare och statsminister. Under parollen “ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden” beskrivs friskolesystemet som förklaringen till det mesta som gått snett på skolområdet.
– Resultatet av marknadiseringen är tydlig, ökad segregation och större klyftor mellan människor. Svensk skola har blivit ett varnande exempel, sa Magdalena Andersson på en pressträff i början av februari.
Att gå till storms mot vinstdrivande aktörer i skolan är en tacksam valfråga för Socialdemokraterna. Det finns en utbredd skepsis mot skolvinster bland väljarna, även på högersidan. Enligt en Sifo-mätning från januari vill åtta av tio väljare antingen förbjuda eller begränsa vinsterna.
En strid om den så kallade marknadsskolan bäddar också för en tydligare vänster-högerkonflikt, vilket gynnar S mer än en polarisering längs den kulturella värderingsdimensionen.
Att göra vinsterna till den stora skolfrågan är också ett sätt att rikta fokus från bristande studiero och låga skolresultat till en skolmarknad som de röda och blå arkitekterna bakom friskolesystemet inte såg komma.
Vill visa principfasthet
Men hur trovärdigt är det att lova vinstbegränsningar i val efter val men inte lyckas förverkliga politiken? Frågar man de socialdemokratiska strategerna är det ingen nackdel, tvärtom. Det är tänkt att visa att partiet är principfast och försöker göra något åt den bristande likvärdigheten som man menar är ett resultat av friskolesystemet.
Nästa vecka kommer regeringens förslag om lägre skolpeng till friskolor att röstas ner i riksdagen. Och veckan därpå kommer riksdagen säga nej till att skrota dagens kösystem.
Ytterligare en laddad fråga som stött på patrull från de borgerliga partierna och SD är införandet av en offentlighetsprincip för friskoleföretagen. Här finns ett färdigt förslag som regeringen valt att lägga i byrålådan eftersom riksdagen redan sagt nej en gång.
Och frågan är hur förändringarna ska kunna bli verklighet nästa mandatperiod.
Räkna med het skoldebatt
Av allt att döma kommer Magdalena Andersson behöva Centerpartiet om hon ska kunna fortsätta som statsminister. Och nu hoppas Socialdemokraterna att Liberalernas pågående positionsförflyttning när det gäller friskolorna även ska få C att ändra sig.
I helgen föreslog Johan Pehrson (L) ett nytt regelverk för friskolorna för att bland annat kunna begränsa vinsterna. Men från C är det fortsatt blankt nej till att från politiskt håll gå in och minska skolföretagens möjlighet att dela ut vinst.
Skolvinsterna är dock inte den enda skolfrågan som förtjänar uppmärksamhet. Som SVT:s granskning har visat byter en av fyra lärare jobb varje läsår. Svaret från partierna när det gäller lärarnas situation brukar vara höjda lärarlöner. Så är det även denna gång, sex av riksdagens åtta partier svarar ja på frågan om det ska satsas statliga pengar på att höja lönerna. I dag råder också en relativt bred konsensus när det gäller betygsålder och vikten av ordning och reda.
Sammantaget gör det att vinstfrågan är en av få skolfrågor där det finns en tydlig partiskiljande konflikt, vilket ofta krävs för att en fråga ska avgöra val av parti. Räkna därför med en het debatt om friskolornas framtid inför höstens val.