Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Experten reder ut – Så ser du skillnad på ostron.

Fritt fiske på invasiva japanska ostron

Uppdaterad
Publicerad

De senaste femton åren har stillahavsostronet, även kallat japanskt jätteostron, spridit sig som en löpeld längs Västkusten. Arten går inte längre att utrota från svenskt vatten. I stället vill man begränsa den genom att släppa fisket fritt, en förändring av fiskelagen som regeringskansliet bereder just nu.

Men nu höjs röster för att det är en dålig idé. 

Vid en fiskebod utanför Grebbestad möter SVT ostrondykaren Lotta Klemming. I sju år har hon fiskat ostron.

– Det är ett yrke att fiska ostron som kräver sin kunskap. Det gäller att veta vad man plockar, hur man plockar och vara otroligt varsam om bottnarna. Annars kan man göra mycket skada.

I Sverige finns numera två ostronarter, dels det inhemska platta ostronet och så det invasiva stillahavsostronet som kom till Sverige omkring år 2006. Om lagändringsförslaget går igenom kommer fritt fiske bara att gälla stillahavsostronen, de platta ostronen kräver fortsatt markägarens tillstånd.

– Men kan gemene man se skillnad på ostronarterna? Släpper vi fisket fritt tror jag att en hel del platta ostron kommer slinka med, trots att vi måste värna dem, säger Lotta Klemming.

Bristande livsmedelssäkerhet

Detta är något forskaren Åsa Strand också är orolig för. Hon arbetar på Kristinebergs forskningsstation med projekt kring stillahavsostron. I dag finns uppskattningsvis 280 000 ton stillahavsostron på västkusten, vilket innebär att Sverige skulle kunna vara självförsörjande på ostron. 

– Men jag tycker inte att vi ska släppa fisket fritt, då kommer små kommersiella ostronfiskare få svårt att verka. Dessutom kommer det att vara omöjligt att tillgodose livsmedelssäkerhet. 

Sommaren är nog den tidpunkt på året då de flesta skulle vilja plocka ostron om det blev fritt fiske. Men då provtas inte vattnet eftersom inga kommersiella aktörer fiskar ostron då. Ostronen kan därför innehålla gifter från algblomning och e-colibakterier som kan göra den som äter dem mycket sjuk. 

Bättre än sitt rykte

En annan aspekt är att stillahavsostronen inte verkar vara så farliga för ekosystemet som forskare först trodde, utan de kan också göra en del nytta. Lotta Klemming tycker att stillahavsostronen har oförtjänt dåligt rykte. 

– De är viktiga filtrerare som renar havet från övergödning och ökar mångfalden då många arter gärna gömmer sig under eller fäster sig på ostronens skrovliga skal.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Under de senaste femton åren har stillahavsostronet spridit sig längs västkusten. Här berättar experten Åsa Strand om den invasiva arten och vilka fördelar och nackdelar den har.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer