Svårt undvika ”fulbensin” på svenska mackar

Publicerad

Många bryr sig om att kolla märkning på fisk eller kaffe, men när det gäller bensin finns ingen möjlighet att vara en medveten konsument och ta reda på varifrån bensinen kommer.

Inga bensinbolag i Sverige kan helt garantera ursprunget på den bensin de säljer. Om bensinen kommer från ett land i krig, eller producerats under usla arbetsförhållanden eller med stor miljöförstöring – det går inte säkert att veta. Men oljebolagen tror att det är nästan omöjligt att införa ett system för att spåra bensin och diesel.

Det allra mesta av bensinen och dieseln i Sverige görs av olja från Nordsjön och Ryssland, och den tillverkas fram för allt i nordiska raffinaderier med korta transporter och låg miljöpåverkan. Men en mindre del kommer från andra länder. Det behöver inte vara dåligt men kunderna kan inte välja. Inga bolag har information vid pumpen varifrån bensinen kommer eller med vilken klimatpåverkan den tillverkats.

Besviken på oljebolagen

– Jag är oerhört besviken på oljebolagen, säger Mattias Goldman på organisationen Gröna Bilister som undersökt om de fossila drivmedlen går att spåra.

– Det finns en lång rad hållbarhetskrav på de förnybara drivmedlen. Varifrån de kommer, vad klimatpåverkan är, hur arbetsförhållandena är och hur den lokala miljöpåverkan är. På bensin och diesel behöver de bara berätta varifrån det är, och inte ens det pallar de.

-Det finns inga garantier att vi inte får mer mellanösterndiktaturer eller riktigt klimatmässigt uschlig tjärsandsolja framöver, just därför att vi som konsumenter inte har möjlighet att säga nej tack till fulolja, säger Mattias Goldman.

Ingen ursprungsmärkning

I den internationella handeln med olja, bensin och diesel finns ingen ursprungsmärkning. Allt blandas i fartyg och cisterner. Dessutom byter de svenska bolagen av praktiska skäl från varandras depåer för att minimera transporterna. Det betyder att bensin med okänt ursprung kan finnas hos alla mackar. Hos Statoil är det alltså inte säkert att allt kommer från Norge eller Nordsjön.

– Vi vet varifrån vi får våra produkter vanligtvis, men vi kan inte lämna nån garanti eftersom vi inte har ett sånt utarbetat system för att följa våra leveranser tillbaka hela vägen, säger Helena Fornstadt, drivmedelschef på Statoil Fuel & Retail.

Preem garanterar – men har fel

Trots att det inte finns ursprungsmärkning så hävdar Preem att de kan garantera att all bensin och diesel de säljer kommer från Nordsjön och Ryssland.

– Ja, det kan jag göra. Vi raffinerar allting själva och vi har koll på alla komponenter som vi tar in.

Varenda droppe?

– Ja. Vi handlar på en världsmarknad. I det här fallet ställer vi ju krav på våra leverantörer att vi får den typen av olja som vi har en specifikation på, och den typen kommer uteslutande från Nordsjön och Ryssland.

Men vad presschefen säger stämmer inte. Enligt bolagets två senaste årsredovisningar kommer 2-3 procent av råoljan från något annat land. Men varifrån sägs inte, och på pumpen står ingenting.

Ointresserad av att märka

Branschen tror inte det finns så många kunder som bryr sig eller vill betala mer, och är ointresserad av att märka bensinen.

– Ja, om vi tittar i ett internationellt perspektiv så är det för tillfället inget driv i den riktningen, säger Ulf Svahn, vd på branschorganisationen Svenska petroleum och biodrivmedelsinstitutet.

Svår att spåra

En svårighet med att göra bensinen spårbar är att det är svårt att bygga upp parallella system med tankar och pumpar för att skilja olika sorters bensin från varandra. Det krävs för att kunna garantera att just de dropparna kommer från en viss oljekälla.

– Olja är världens mest handlade vara och det är väldigt stora kvantiteter. Det är alltid bulkleveranser och väldigt stora båtar och det hanteras på ett sätt som det gjorts under mången god dag. Då är det svårt att få till enskilda specifika regler,säger Ulf Svahn.

– Jag tror att det är betydande svårigheter att komma så långt att man kan garantera att den här bensinen som är i den här pumpen kommer från det här stället. Det tror jag blir nästintill omöjligt.

Men ett enklare sätt är att redovisa ursprunget på massbalansnivå. Det skulle i så fall fungera ungefär som grön el. Oljebolagen förbinder sig att inte sälja mer än en viss mängd av den bensin de kan garantera ursprunget på. Då handlar det mer om ett administrativt system som EU nu är på väg att införa.

Klimatfarlig och skandalomsusad olja

Visa

* 2008 och 2009 importerades olja från Nigeria där Shells produktion varit en flera decennier lång miljöskandal.

* Fram till 2007 importerades det även olja från Iran, ett land som får hård kritik för bristen på mänskliga rättigheter. Den importen kan komma tillbaka utan att kunderna får veta.

* Olja från tjärsand som är sämre ur klimat- och miljösynpunkt skulle också kunna komma hit utan att kunderna får veta det.

* Det gäller även miljöriskabel djuphavsolja eller arktisolja, liksom syrisk krigsbensin och diktaturbensin från Saudiarabien för att ta några exempel.

Så svarar de fyra stora drivmedelsbolagen

Visa

ST1/Shell raffinenerar själva bensin och diesel av råolja. Köper råolja från Statoil och finländska Neste. Men köper också en färdig bensin på väldsmarknaden, mellan 5-20% enligt VD Jonas Sidenå.

Preem raffinerar själva. Köpte 2011 i huvudsak från Ryssland (67%) och från Nordsjön (30%) Men köpte 3% från annat, ej uppgivet, land. (2010 2%). Köper inte färdig bensin.

OKQ8 raffinerar inte själva utan handlar inte bensin och diesel på världsmarknaden från andra än Statoil ASA och finländska Neste. Alltså i huvudsak norsk och rysk olja, men inga garantier.

Statoil Fuel&retail som är skiljt från norska Statoil köper färdig bensin och diesel från Statoil ASA som i sin tur handlar med färdig bensin. Det betyder att en viss del kan komma från vilket land som helst.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

prov

Mer i ämnet