Fusk på nationella prov

SVT avslöjar: Lärare hjälper elever fuska på nationella proven

Det nationella provet ska göra betygen likvärdiga i hela landet. Men nu kan Uppdrag granskning avslöja hur elever fuskar och hur lärare hjälper till vid proven – mer än vad som är tillåtet.

När Uppdrag granskning i oktober förra året avslöjade att rektorer pressar lärare att sätta för höga betyg pratade gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) om de nationella proven som ett redskap för likvärdiga betyg.

Men i en undersökning som Uppdrag granskning har gjort via Lärarnas riksförbund uppger nio procent av lärarna att det förekommit fusk vid de nationella proven på deras skola.

Smugglar in mobilen

Det handlar till exempel om att elever skickat provfrågor eller svar till varandra, både före och under provet. Amanda Weslien som går i årskurs nio på en skola i Stockholm, berättar att fusket är vanligt. 

– Det kan vara att man tar upp mobiler eller har med mobiler, att man försöker smuggla in och ta bilder, för att skicka vidare. Vid nationella prov är det nästan ännu viktigare att fuska, eftersom de är så avgörande för betyget, säger hon.

Vanligt att sprida provfrågor

”Tore”, som går på gymnasiet, berättar att det är vanligt att elever på olika skolor delar frågor eller svar på nationella prov mellan sig, eftersom de skriver vid olika tidpunkter. Han skrev själv ett nationellt prov på morgonen, och fick sedan ett sms från en kompis som skulle skriva provet på eftermiddagen.  

– Jag hjälpte honom med de uppgifter jag kunde. Med tanke på att han hade mobilen med sig på nationella kunde han skicka till andra personer, till bland annat någon som är äldre och som kan mer än vad jag kunde. 

Vad tänker du om det här då att man skriver vid olika tidpunkter? 

– Då är det ingen mening med att ha det nationella provet. Nationella provet  är meningen att alla ska skriva samtidigt, vid samma tillfälle.  

Skolan väljer när proven skrivs

Skolverket är den myndighet som utformar de nationella proven, och sätter upp regler för dem. 

Varför anger inte Skolverket en exakt tidpunkt på dagen då alla ska skriva nationella prov?  

– Vi har ansett att vi inte kan gå in så långt i skolans organisation som att bestämma ett klockslag. Det kan till exempel handla om när skolskjutsar kommer in och så där. Men vi får signaler om att man gärna vill att vi ska säga att provet ska börja klockan åtta eller klockan nio på morgonen och det är någonting vi kanske får överväga att titta närmare på, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket. 

Pressades till att ge fler poäng

Lärarna i Uppdrag gransknings undersökning berättar inte bara om hur elever fuskar vid de nationella proven, utan också hur lärare eller rektorer brutit mot reglerna. Det handlar om lärare som har öppnat proven i förväg, för att kunna förbereda sina elever på just det som ska komma på proven, om lärare som har hjälpt sina elever för mycket vid provtillfället, eller rättat proven för generöst. De nationella proven rättas oftast av den undervisande läraren, men med inslag av sambedömning på skolan. 

Vi träffar ”Anders”, som berättar hur han blivit pressad både av kollegor och rektor att ge eleverna fler poäng vid de nationella proven. Han menar att det ligger i lärares intresse att eleverna får bra resultat på de nationella proven.  

– Det påverkar deras relation till rektorn. Och i vissa fall så kan det ha en avgörande betydelse för deras roll på skolan. Samt deras lön. Har man en god relation med sin rektor då kan man också bli en förstelärare, man kan få pengar från lärarlönelyftet. Ja, det finns definitivt ett intresse i att ge glädjebetyg, säger ”Anders.” 

Hans rektor anmärkte på att han hade rättat ett nationellt prov med bläck, och att resultatet alltså inte gick att ändra. Även rektorer har ett intresse i att leverera höga poäng på nationella prov, menar ”Anders.” 

– Man kan lita på rektorerna, till viss del, men inte fullständigt. Jag skulle gärna se att det fanns någon som hade lite mer koll på dem också. Det är i rektorns intresse ibland att inte ha alldeles för låga betyg. 

”Rektorerna är ju företagsledare”

Han får stöd av Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.  

– Rektorerna är ju företagsledare i någon mening. Det är så vi har konstruerat skolsystemet. Det vill säga att vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här, säger han. 

En statlig utredning har föreslagit att de nationella proven ska digitaliseras. Vissa uppgifter kan då rättas automatiskt, medan andra uppgifter som uppsatser och elevlösningar ska vara avidentifierade. Om förslaget går igenom kommer digitala prov införas successivt fram till år 2022.

Läs mer på Uppdrag Gransknings sajt

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Det nationella provet

Mer i ämnet